Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 Nils Mäneion
så gerna ividliider Vriksdagsprosan," och detta kansiigas
om få frihetstal i tvår tid. Man märker att tankar-
ne komma nr ett Stoensit hjerta och de ha, liksom käll-
ådern när hon framtviiller ur bergen, alltid samma wär-
megrad i sig, fast enfaldigheten finner den warm om
tvintern och kall om sommaren. Och enkla och flärdlöga
som hans tankar Iooro ock hans ord. Ty han tog b -
de tankar och ord nr eget hjerta. Derföre tvoro de pas-
sande för hwarandra, som blomkalken i liljan till hen-
nes blomma. Jngentinq tillgjordt, ingenting beräknadt
på uppseende. Detia Heysfde ej beräknas. Det gass
as sig sjelft från alla sidor. Då den talarekonst, hwars
ord löpo till storms mot himlen, under det tankarne sco-
gos om jordens stoftkorn, låssjöngs af ett parti, afskyd-
des af ett annat och lemnades as det omäldiga omdömet
åt den sielfbestraffning, all onaturlighet föder med sig, så
aktades Nils Månssons munflöde af alla, antingen de
förswarade historiens ars eller dagens åsigter. Till be-
wis det-på will jag anföra nr ett bres sran H. E. Pre-
sid. och Landshöfdingen m. m. Greswe Carl Ställan
Mörner, dateradt Kroneberg den 27 Jannari1834, der,
wid en sörtriisjlig teckning af de riksdagstalare, Grefiven
lärt känna fran 1786 till 1818, det heter om Nils
Månsson: " Han har troligen ej hast annan uppfostran
än andra bönder, men hans utbildning har blifwit för-
nndranswärd. Jag har haft honom ttvenne gånger som
ledamot i Utstott, der jag ioarit ordförande och således
i tillfälle att på nära håll känna deß stora förmåga att
skarpt inse och med den mest städade sioenfka utföra sin
mening. Han har alltid hört till motståndsmiinnen, men
alltid med en afpassad måtta talat mot sak och ej
person. Hans namn bör således fästas tvid
Historien såsom en af de märklvärdigaste riks-
dagsmän i sitt stånd." Det war till fwar på
gan: hwilka anser riksdagsmannen as ett halft sekelski-
ra nämnas bland riksdagstalare för denna tid i cden
ännu ej afbrutna) fjerde delen af Sweriges sköna Littera-
inr? Jag nämner detta, ty det er yttrandet en ökad
betydelse. Nils Mänsson tville ciswen tala ren swen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
