Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 Jon Jonsson.
nordiskt allwarliga framlysa både i gerningar och lefwa-
ne, och derföre tvar det icke underligt att stora förhopp-
ningar fästade sig wid hans person. Det tvar icke heller
underligt, att ryktet om hans plötsliga död på Qvidinge
Hed i Skåne den 28 Maj 1810, spridde allmän sorg och
bedröswelse. Jon Jonsson skreftvid detta tillfälle: thed
sak Prinsen tror jag nästan att Stverige iir förloradt,
ty äkert skola nya partistrider försöka att sönder-slita det-
samsniä och ilfwen lyckas, såtvida Gnd ej nädeligen står
o i.
Denua tanka delades af mängden som icke tville tro
att Prinsen dödt en naturlig död, ntan man tillstref de
ore herrarna orsaken, hwilket hade till följd, att grefwe
rel von Fersen den 20 Jnni bles söndersliten as det
uppretade folket. En hemlighetsfull slöja htvilar ännu
öswer denna sak; men alla historieskrifware äro östverenö
om, att grefwe Fersen blef ett oskyldigt offer för folkets
bitterhet. Wi haftva ansett oß böra nämna detta, som
icke egentligen hör till tvärt ämne, emedan en stor del af
allmogen ännu tror att Fersen och Adeln tvarit den san-
siyltdiga orsaken till Prinsenö död. Stoenfka Adela
kan haswa nog köl sitt saniwete utom detta brott. —
Wid 1810 ars Riksdag i Orebro, Ivar Jon Jons-
son en af de första inom sitt Ständ, som insåg att Carl
Johan tvar den mest passande as de Thronföljare som
wore i fråga. Han försummade också icke att bearbeta
fina Ständsbröder, som snart bleftvo as samma tanka.
Många as bönderna yttrade ännu i detta afgörande ö-
gonblicket, att "de icke wille hastva antingen Prinsen as
Ponte-Corvo eller någon annan Prins till thronföljare,
utan rätt och slätt Marskalk Bernadotte", den deras
simmat-hatande soldater hade förordat. Deras oknnni -
et- i en så tvigtig sak synes osörlatlig, och bekräftar till
alla delar Gustaf Wasas ord: VStvenskarne äro snare
till att samtycka och sene att ntraiisaka". Emedlertid
hedrade Bondeståndet sig med att wara det första som
enhälligt toalde Carl Johan till stoenst Kronprins. Man
kar tvelat kalla detta wal ett werk as nägra högt upp-
atte-pevsoner, men dä- man besinnar att första impulsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
