Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
sydskånska teckning all.
bara långt, långt från katkesen och från den rysliga
predikan, som de nu åter skulle hem och ha till lifs igen
— liksom om de inte redan fått mer än nog — en
Schartaus predikan i nio afdelningar, med oupphörliga frågor
af föreståndarinnan om innehållet, efter hvilka de voro
så trötta, att de voro färdiga att somna med dynorna i
famnen, när de omsider skulle reda till sina små bäddar
och denna förfärliga söndag var slut.
Nej, söndagarne voro de allra, allra värsta!
Ofta nog om kvällarne, sedan de lagt sig och ljuset
blifvit släkt, hörde de, huru den ena eller andra af dem
låg och snyftade; hon kom ihåg, hur hon själf ibland kunde
bli utom sig af förskräckelse och ångest; understundom
kunde hon spritta häftigt upp ur sin oroliga sömn, och
hon brukade då ligga och fundera och fundera i långa,
långa timmar.
När hon då i mörkret hörde de andras jämna andetag,
kände hon sig så ensam och rädd; hon visste sig nästan
ingen råd; hon satte sig upp i sängen och började
hviskande läsa upp alla sina små böner, som hon läst hemma,
från »Gud som hafver» till »amen, amen till en godnatt»,
men det hjälpte inte. Hon fann inte samma fred i det
som förr, och hennes hjärta var inte med i bönen: hon
var rädd. Hvad brydde Gud, som var så sträng och noga
och förskräcklig, sig om en sådan stackare som hon — han,
som såg allting och såg, hur ledsamt hon tykte det vara
att läsa »hans ord», katkesen, och hur hon somnade i
kyrkan, när presten stod och talade hans ord.
Hon tänkte då nästan med förundran tillbaka på den
tiden, då hon hade legat i sin lilla säng hemma i
barnkammaren bakom den målade gröna skärmen, och hennes
mamma hade kommit in hvarje kväll och läst de många
små bönerna högt, medan hon hade hållit hennes händer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
