- Project Runeberg -  Sydskånska teckningar /
148

(1886) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderslätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

148

SYDSKÅNSKA. TECKNING AH.

dunklet utanför. Och »go’ kväll Sofia! Här kommer jag
med hvetebullar, berätta nu om Tarras!» var den stående
hälsningen, hvarvid den gamla belåtet och förnöjdt
småskrattade.

Till gengäld för 1 »ullarne framtogs alltid ur det lilla
målade väggskåpet, mecl stora röda tulpaner på blå botten
och med bokstäfverna. S. A. D. i jätteformat, en eller
annan läckerhet, någon troligen för detta ändamål sparad
kaka från sista linaflämnandet hos mor Nils Jöns.

»Barnamagar ä’ som stöflakragar», säger ett gammalt
ordspråk, och visst är, att hvarken åldern eller torfsmaken
i gamla Sofias traktat kunde förminska den aptit, med
hvilken den förtärdes af gästen.

Hon hade haft sin egen lilla plats i Sofias stuga:
den väggfasta bänken midt emot det blåmålade stora
klockfodralet med moraklockan, tätt intill fönstret med sin
krusmynta och med »almanacka för Lunds horisont, pris
14 öre», hängande på fönsterposten. Framför bänken stod
ett klumpigt omåladt träbord: där låg gamla Sofias bibel
med mässingsknäppen och mycket stora bokstäfver, och
ofvanpå denna lågo de stora runda glasögonen i tjocka
mässingsbågar. Ofvanför bänken hängde på den rappade
väggen ett träsnitt, föreställande den breda och den smala vägen.

Med ångestfullt deltagande hade Gerda ofta med blicken
följt den stora skaran på den breda landsvägen bort till
afgrunden, där stora spetsiga lågor flammade rätt upp.

Synnerligt roligt hade det alltid varit att få värma
de små rödfrusna fingrarne på den stora runda stenen,
som för detta ändamål låg ofvan på ugnen bredvid den
lilla kaffepannan af koppar.

Och så hade Sofia åter satt sig till sin spinnrock,
och hjulet surrade och klockan knäpte, som den knapt i
många år, och en behaglig varm lukt af brinnande torf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sydskanska/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free