Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köld, och synnerligen omkring noll graders
temperatur. Om vi på ett stycke svart taft
eller pappor uppsamla en mängd snöflingor,
helst då de falla i köld och således åro
små, så skola vi i sanning förvånas öfver
de regelbundna och sköna former, som de
förete. Vid ett uppmärksamt betraktande
af dem, finner man, att oaktadt deras
olikhet, tyckas de dock vara underkastade
en gemensam bildningsregel; de bestå
nom-ligen alla af sex strålar, hvilka under lika
stora vinklar förena sig i stjeruans midt;
vi kunna betrakta hundradetals sådana olika
snöflingor, i hvilka denna regel dock alltid
igenfinnes. Samma former se vi såsom |
vackra rosor pryda fönstren i våra rum,
då den på dem utfallna fuktigheten fryser.
Hvem måste ej här beundra Guds magt,
som blott inom den lilla snöflingans trånga
gränser kan framställa sä mycket vackert!
Snön, som helt och hållet har kölden
alt tacka för sin uppkomst, är tillika ett
af våra nyttigaste medel till förekommande
af köldens skadliga verkningar. Liksom ett
tjockt täcke hreder den sig öfver marken
och förhindrar derigeuom mänga växters
hort frysande, h varför det just är de s. k.
„har froster ne7’, som landtmanuen mest har
alt frukta. Snöns användande vid
återställandet af förfrusua lemmar är allmänt
bekant; ingenting är härvid farligare än att
hastigt uppvärma den skadade kroppsdelen,
utan det bör ske långsamt genom gnidning
med snö. Då Norra Amerikas vildar
under sina jagtströfverier stundom påträffa
menuiskor, hvilka dukat uuder för kölden
och tyckas alldeles stelfrusna, så bädda de
ner dem djupt i snödrifvorna och lemna dem
sedan ät sitt öde. Följande dagen har
vanligen den sålunda bcgrafuc fortsatt sin
vandring. I polarländerna skulle innehyggarne
Vara ytterst beklagansvärda, om de ej i så
rikt mått vore försedde med snö, ty blott
under denna kunna de vid många tillfällen
finna ett nödigt skydd mot den isande
vintern. De Grönländska Eslrimåernes hyddor
äro visserligen uppförda af stenar och jord,
men detta skulle på långt när icke lemna
ett tillräckligt skydd, om ej stora
snömassor lägrade sig kring vtiggarne. Indianerne
i Amerikas nordligaste trakter ho i kojor,
som äro uppförda endast af snö.
Äfven i form af hagel nedfaller vatten
ur rymden. Om vi jemföra de
regelfor-miga ocli prydliga snöflingorna med de
oregelbundna iskorn, som bilda haglet, sä inse
vi lätt. att ehuru de båda utgöras af samma
ämne, så måste de dock uppkomma på olika
sätt. Hagelkoruen äro i allmänhet så stora
som vanliga ärter, men det saknas icke
exempel på, att de blifva betydligt större,
såsom valnötter ocli t. u. m. såsom
hönsägg. Öfver haglets bildning känna vi
ingenting bestämdt; likväl är det, sannolikt,
att blott, en ringa kärna af hagelkornet
bildas i molnen, pä hvilken sedan under
fallet genom en varmare och fuktig luft
vatten utfaller och fryser. Då vi dessutom
se, liuru hagolskuranie äro oberoende af
årstiderna, huru de ofta åtfölja åskväder och
huru ett, ihållande regn stundom förvandlas
i hagel, sä snart, det börjar blixtra, så blir
deraf sannolikt, att, hagelhildniugen,
åtminstone till någon del, heror af samma
orsak som åskan, nämligen elektriciteten,
om hvilken vi möjligen en annan gång få
tillfälle att tala.
Ofta åstadkommer haglet ganska
förstörande verkningar. Inom några minuter
kan en hagelskur ödelägga åkrar och
trädgårdar, och, om hagelkoruen äro stora,
sönderslå fönster och tak, såra, ja t. o. m.
döda djur och menuiskor, hvarpå man har
mänga sorgliga exempel. Vi vilja häraf
omtala ett: „Den 8 September 1792
hemsöktes den lilla staden Beveriingen i Paderborn
af ett det förfärligaste hagclväder. Det
fortfor en hel timma, förvandlade dagen i natt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
