Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vel, de åstad komma i vattnet. Det är
derfor djuret blifvit kalladt Vorticclla, af
vortes, som betyder hvirfvel. Det är omkring
Vmkd dels tum stort. Finnas nn i vattnet
några små fina korn, så dragas de in i denna
hvirfvel och man ser dem med fart föras
mot djurets mun, som ligger nära den
öfre kanten. Duga de då till föda för
djuret, så upptar det dem, hvarom icke,
slungar det bort dem igen genom en ny
hvirfvel. Att det lilla djuret verkligen förstår
att välja sin föda, derom kan man öfvertyga
sig genom följande försök. Om man i
vattendroppen, i hvilken YorticeUan är,
blandar litet indigo, som är en blå färg, eller
cochenille, som är en röd, så ser man
droppen full af små blå eller röda korn, som
kastas af och an genom hvirfveln, och
dragas in genom djurets mun. Men djurets
kropp är så genomskinlig, att man redan
förut kan se i dess inre små runda rum, som
se ut som små blåsor. Dessa runda rum
fyllas nu med indigo eller cochenille —
således kan man säga, att de äro många
magar. Men om man i stället för dessa två
färger till blått tar berlinerblått, eller till
rödt cinnober, då sväljer djuret icke det
mindsta deraf, utan slungar alla
fiirgpar-tiklarna bort ifrån sig med sina rörliga hår,
och derför, att dessa fäi-ger äro beredda
af mineralier och således icke innehålla
någonting närande, och cinnobern är
dessutom giftig äfven för menniskor. Indigo
de-remot är beredd af en växt, cochenille af
ett djur, och de innehålla derför ett
närande ämne. Men om, så som icke sällan hän-
der, dessa färger äro blandade med blyhvitt,
som är en giftig mineralfärg, då vill
Vor-ticellan icke heller förtära dem. Således
har äfven ett så litet djur fått förmågan
att undvika, livad som kan vara skadligt,
och att välja det nyttiga.
Men detta är icke det enda märkvärdiga
hos Vorticclla. Vi omtalade, att om man
i ett litet glas har blott ett eller annat
in-fusionsdjur, kunna der inom kort vara
millioner af dem. Vorticella är just ett
exempel, på huru detta tillgår. Hon kan
nemli-gen sjelf dela sig i två djur. På figuren
se vi vid C. huru kroppen! af en har fått
en liten klyfning ofvantill. Denna blir allt
djupare, såsom vid D, och slutligen så djup,
att kroppen är delad i två delar, a och b, af
hvilka den ena, b, blir sittande qvar på
stjel-ken, men den andra löser sig derifrån och
simmar fri omkring (E,) hvarvid den får hår
äfven på bakre sidan, liksom för att bättre
kunna simma omkring. Men den
skjuter snart ut en ny stjclk och blir
alldeles sådan som A. eller B. och delar sig
ånyo i två. Delningen i två sker på
omkring en timma. Räknar man nu efter, så
skulle man få af ett enda djur; inom 10
timmar 1000 nya djur, på 20 timmar en
million, på 24 timmar öfver 16 millioner.
Men så långt går delningen aldrig. När
djuret delat sig sjelf ett par gånger, liksom
hvilar det sig, och en längre stund förgår,
innan det delar sig ånyo. Mer än 200 har
man icke sett uppkomma på 24 timmar.
(Slut.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
