Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
––––––––––––––––––––-f
ILLUSTRERAD BARNTIDNING M 19
År 1550 anberfalde Gustaf I anläggandet,
af en stad vid Wanda-åns utlopp i Finska
Viken på det ställe, som ännu kallas
Gammelstad, en haif mil norr om det
nuvarande Helsingfors. Denna stad erhöll
likväl icke förr än under Johan III:s regering,
den 3 ang. 1569, sina privilegier,
innefattande fullkomlig stapelfrihet och
repre-sentations-rätt vid riksdagarne. Dessa
privilegier bekräftades af Sigismund d. MO juni
1594, samt ännu ytterligare af Carl IX d.
M juli 1607.
Vid stadens allt mer tilltagande handel
och sjöfart började man tinna dess
dåvarande läge mindre lämpligt, hufvudsakligcn
emedan hamnen var alltför grund, och man
blef betänkt på en flyttning. Pehr Brahe
d. y., hvilken sträckte sin verksamma
omsorg till allt hvad som kunde befordra
Finlands välstånd, omfattade äfveu detta ämne
med synnerligt nit, och det var
förnämligast genom hans bedrifvaude, som d. 2
okt. 1639 Förmyndare-Regeringens
förordning utkom om stadens flyttning till sin
nuvarande plats, hvilket dokument tillika
omfattar det nya Helsingfors’ privilegier. Dessa
bekräftades af Christina, såsom fullmyndig
drottning, d. 17 jau. 1651. Redan 1642
hade, gen dm Pehr Brahes verksamma
bedrif-vande, flyttningen blifvit fulländad. Femton
år derefter, om sommaren 1657, blef likväl
den nybyggda staden genom en uppkommen
häftig vådeld till större delen lagd i aska.
Under de hårda missväxt-åren 1696—1697
hemsöktes äfveu Helsingfors af en svår
hungersnöd, af hvilken äldre författare lemna
hemska skildringar.
År 1710 i början af augusti begynte en
förskräcklig pest härja staden, och fortfor
ända till början af december samma år.
Deu skall blifvit dit förd af ett par q vin uor,
som öfverkommit frän Livland. Ej mindre
än 1185 personer föllo ofler för denna farsot.
År 1713 på bönsöndagen midt under guds-
tjänsten anlände en rysk flotta till
Helsingfors. De der förlagda fåtaliga finska
regementena, seende sig ur stånd alt med
framgång göra fienden motstånd, satte sjelfve eld
på staden och drogo sig tillhaka till
Gammelstad. Ett par dagar derefter ankom likväl
en svensk galcr-Hotta till Helsingfors, dä
ryssarne drogo sig undan till Borgå: men
senare på hösten återvände de och voro
sedermera i besittning af den ringa
återstoden utaf staden ända till freden i
Nystad 1721. Då först vågade de flyktade
invänarnc vända tillhaka och började å nyo
bygga upp sin stad. Under tiden tingo de
qvarstående ryska barackcrne tjeua de fleste
till tillflyktsort.
Umler det följande ryska kriget erhöll
Helsingfors en i vår historia bedröflig
märkvärdighet, emedan det var der som hela
svensk-finska arméen kapitulerade den 4
sept. 1742, efter det dess befälhafvare,
general Lewenhaupt, låtit helt och hållet
omringa sig af ryska hären under Lascy.
År 1761 d. 10 sept. uppkom en häftig
eldsvåda, som förtärde en stor del af
stadens bästa hus, och år 1809 blef den åter
till större delen lågornas rof. Derefter
uppbyggdes den å nyo efter en fullkomligt
ny plan. Till stadens betydliga förkofran
har i hög grad bidragit, att densamma år
1812 d. 27 mars förklarades för Finlands
hufvudstad, samt att universitetet efter Åbo
brand dit flyttades d. 21 okt. 1827.
Likasom stadens folkmängd och rörelse
härigenom erhållit en högst betydande tillväxt
(Helsingfors räknar för närvarande onikr.
40,000 invånare), har den äfveu till sitt
yttre blifvit ansenligen förskönad genom de
flere praktfulla publika byggnader, som
häraf blifvit en följd; så att Helsingfors nu
för tiden icke allenast är den bäst byggda
stad i Finland, utan äfveu en bland de
vackraste i norden.
i
HELSINGFORS TRYCKERI-BOLAG, HELSINGFORS, 1S79.
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
