Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till barnen steg den unga flickan ned och
gick direkte in till farmor, med
hvilken hon hade ett långt samtal, som ungefär
innehöll detta. Hennes far hade nyligen
köpt herrgården, på hvars ägor grindstugan
låg, och fröken Charlotte, så hette den
vackra damen, hade fått höra talas om
gamla farmors och hennes barnbarns stora
fattigdom, och dcrför kom hon nu in i
förbifarten för att höra, livad hon kunde göra
för sina egna underhafvande. Farmors första
önskan gälde Elin samt hennes längtan att
få gå i skolan, och tänk hvilken lycka:
fröken Charlotte lofvadc både kläder och
penningar, så att denna önskan kunde gå i
fullbordan.
Nästa Söndag fick Elin lof att komma
till herrgården och profva den nya
kläd-ningen, som fröken sjelf sytt åt henne. Det
var en mycket rolig dag, den gladaste i
lilla Elins lif. Så vackra rum hade hon
aldrig sett och så god mat hade aldrig varit
innanför hennes läppar; det bästa af allt
var dock, att hon älven fick föra hem något,
af det goda i en korg åt farmor och Petter;
hvetebröd, äppel och dertill ännu ett stycke
kraftigt soppkött. Dot blef riktigt kalas
i grindstugan på allt detta.
När skolan sedan öppnades, kunde man
få se huru Elin hvarjc morgon, när daggen
ännu låg hvit öfver marken, trippade af till
byn, der skolhuset låg nära kyrkan i en
nätt björkhage. Den nya sarsklädningcu
såg så snygg och prydlig ut, förklädet var
af rödrandigt kattun och på hufviulet, bar
hon en varm stickad mössa. Ilvarje
Söndag fick hon gå till fröken Charlotte och
berätta, hvad hon lärt under veckan; dä lä-
ste de alltid tillsammans några verser ur
bibeln, som fröken sedan förklarade, eller
sjöng hon för Elin en liten andlig sång.
Äfven då skolan gaf barnen en fridag, hade
Elin lof att besöka sin unga beskyddnrinna,
som under sådana dagar lärde flickan, huru
det går till att städa ett rum och bädda en
säng, borsta skor etc. — ,,ty“ sade hon, ,,om
Elin noga ger akt på allt detta, så kan hon
en dag blifvamin lilla ordentliga tjeharinna.11
Hvad kärare framtidsplan kundeElin tänka,
än att engång få tjena sin älskade fröken
Charlotte; i väntan derpå beslöt hon att
vara så flitig och läraktig som möjligt.
Äfven farmor och Petter blefvo omhuldade
af Elins goda vän, och så uppgick ljusare
och bättre tider öfver grindstugan, allt sedan
den dagen, då Elin hittade slanten och
fyr-väpp lingen.
„Den slanten hemtade lyckan med sig,
brukade flickan ofta säga.––Farmor bara
log, hon tänkte på fyrväpplingen, som låg
grön och pressad mellan den gamla
psalmbokens blad.
Men vi, som veta bättre, förstå att det
var den gode Guden som sett till
fattigdomen i grindstugan, och afhjelpt den genom
barmhertiga menniskor. Han visste nog, att
Elin hvarje dag ödmjukt bad: „Gif oss i
day vårt dayliyu bröd“, och har sjelf lofvat:
„Den som beder, han fär.u
Nog växer lyckan i allas vår väg, men
icke ligger den, som gumman trodde, i ett
väpplingsstånd. Jag skall i tysthet berätta
dig den stora hemligheten: „den sanna,
verkliga lyckan består i ett förnöjsamt sinne,
och en glad förtröstan på Gud“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
