Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9l_° 2.
£öt/bct cjC’t’V be4-t 17 efa-yuua&i-
1880.
SÄGNERNE OM BJARMALAND.
gång fick en mägtig norrman, vid
lamn Other. lust att fara för att se,
huru långt i norr landet kunde sträcka sig,
och om der borta vid vcrldens yttersta
gräns äfven bodde mcuniskor. Norra Norge,
de nu varande Lappmarkerna och
Finnmarkerna, var nämligen på denna tid ännu
uteslutande i Lapparnes besittning och helt
och hållet okändt för innevånarcne i södra
Norge.
”Trenne dagar,11 så berättar Other om sin
färd för Englands ryktbare konung Alfred,
”trenne dagar seglade vi längs kusten emot
norr och kommo då till det aflägsuaste
stället, som någonsin blifvit besökt af våra
hvalfångare. Ännu trenne dagar foro vi
oafbrutet emot norden; men då tycktes
kusten begynna böja sig åt öster, emedan vi
der måste invänta vestlig vind. Sedan vi
seglat fyra dagar i denna riktning, böjde
sig kusten ånyo; vi måste nu vända vår
1 färd åt söder. Efter ännu fem dagar
anlände vi till mynningen af en stor flod.
Ända hittills hade kusten varit alldeles
oodlad och obebodd, utom att inan någon
gång såg en enstaka lapsk fiskare eller
jägare. Men vid stränderna af denna flod
var landet tätt bebodt, för hvilken orsaks
skull vi ej heller djerfdes segla högre uppåt
floden, utan åter vände våra skepp mot
hemmet.1’
Det folk, som Other här påträflat, var
de i de gamla nordiska sagorna inycket
omtalade Bjarmerna, hvilka bodde i
Bjar-maland vid floden Dvinas utlopp i Hvita
hafvet.
Då vägen sålunda nu var funnen, begynte
Norrmännen göra täta färder till Bjarmerna.
Stundom företogos dessa färder i ändamål
att bedrifva fredlig handel, ty Bjarmerna
hade rik tillgång på varor, som voro
eftersökta af andra nationer. Men ofta nog var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
