Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JK 4
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
31
4
efter de svåraste prof, som man man fick
invigas i denna gudstjensts hemligheter,
livilka kallades Mithraa-myatcnema. Dessa
voro verkligen klokt, uttänkta för att afhålla
nyfikna, lättsinniga och pladderaktiga
personer, ty man doppade dem ömsom i
vatten och eld; man lät dem fasta i en
ödemark under femtio dagar, hvarefter de fingo
ligga nedgräfda i snö under ytterligare
tjugu dygn. Då slutligen nyfikenheten hade
ingifvit dem styrka att manligt utstå dessa
svåra prof, leddes de af en mag till det
ensligaste stället i kulan, livarest de längst
inne i en ljus grotta, som var klädd med
gräs och löf samt vattnades af någon klar
källa, fingo se en ung skön man, som man
sade dera vara guden Mitliras.
Magerna lärde vid samma tillfälle sina
invigde (så kallades de som fått tillträde
till mysterierna), att en dag skulle komma,
då Onnuzd och Ahriman skulle
sammandrabba för sista gången, hvarefter verlden
skulle förnyas genom eld, och en ny jord
uppkomma, hvilken den strålande Mitliras
skulle upplysa med sitt sken.
Perserne livilka icke hade tempel, såsom
Greker och Romare, uppreste icke heller
1 några bildstoder åt sina gudar. Man hade
ingen bild hvarken af Onnuzd eller
Ahriman, och då Mitliras föreställes på deras
monumenter, ser man honom alltid under
bilden af en ung, skön inan med asiatisk
hufvudbonad, vid ingången till grottan
offrande en tjur, på hvilken han sitter.
Forts.
I :
MIKAEL AGRIKOLA.
gjtXf^är Martin Luthers lära i Tyskland
<jÄpj§i«§ började att vinna seger öfver den
katolska tron och dess villfarelser, när Guds
ord begynte predikas och läras på folkens
egna tuugomål, under denna tid befunno
sig vid universitetet i staden Wittenberg i
Preussen uågre finske ynglingar, som af
Finlands förste lutherske biskop Martin
Skytte blifvit ditsände för att förkofra sig
i lärda sysselsättningar och studier. Den
klokaste och ihärdigaste af desse unge män
var en fattig fiskareson från Perno socken,
vid namn Mikael Agrikola. Då han såg
huru den nya, rena läran vann allt större
och större framsteg, och huru orsaken
härtill till allra största delen var den, att
folket fick läsa bibeln på sitt eget språk och
sålunda förstå den, vaknade och hos honom
lusten att göra sitt fädernesland den stora
välgerningeu att öfversätta den Heliga Skrift
till finskan. Denna föresats beslöt han äfven
att sätta i verket, men derförinnan ville
han genom mindre böckers öfversättande
se huru det aldrig förut i skrift
begagnade finska språkets ljud skulle taga sig
ut i tryck. För den skull utgaf han först,
år 1542, sedan han af Svcrges konung
erhållit medel att bekosta tryckningen, en
finsk abe-bok. Kort derefter lät han trycka
Luthers lilla katekes och en böuebok på
finska. Den glädje, hvarmed dessa böcker
af alla landets iubyggare mottogos, gjorde
att Agricola nu trodde tiden vara inne för
att begynna det verk, som han satt till sitt
lefuads mål, nämligen öfversättningeu af
hela Bibeln. Redan under sin lärotid hade
han utarbetat spridda stycken deraf, och
år 1548 utkom hela nya Testamentet på
finska. Litet senare eller år 1549 utgaf
Agricola ännu dertill en ”Historie om Christi
lidande, uppståndelse och död,” 1551 en
öfversättning af Davids psalmer och
sedermera äfven några utdrag ur Moses’ böcker
och Profeternas skrifter. — Detta, att hafva
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
