Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
–––––––––––––––––––––––––––––––f
Jtä 5 ILLUSTRERAD BARNTIDNING 37
under en buske. Men då kände han, hur
den främmande mannen tog honom hårdt i
armen. Nu trodde han, att lians sista stund
var kommen.
Då hörde han till sin obeskrifliga glädje
farmors röst, och när han slog upp ögonen,
såg han att han låg i sin egen varma säng,
djupt inkrupen i halmen. Ilvad drömmer
du, barn, sade farmor, då du inte vill vakna;
jag har stått här och ruskat om dig en lång
stund. Han vågade nu riktigt öppna
ögonen och, sedan han öfvertygat sig om att
ingen menniskoätare fans i närheten, kände
han sig helt lugn och trygg igen. Det såg
så trefligt ut i stugan, tyckte lian. Brasan
brann i spisen, grytan puttrade på elden
och den angenämaste grötlukt spred sig
ända fram till hans säng. När han sedan
satt med farmodren vid bordet och med sin
träsked gjorde djupa tag i grötfatet, tyckte
han att det fans ingenting i verlden, som
var så oförlikneligen godt, som gröt, inte
ens kakor och stekta sparfvar och russin
och mandel. Nej, borta bra, men hemma
bäst, tänkte han, och farmors stuga är
ändå bättre och trefligare än det grannaste
palats.
-Xiv<r<r-
Några drag ur forntidens gudaläror.
Egyptiernas Gudomligheter.
Egypten fanns en gång en konung vid
namn Os iris, och en drottning vid namn
his, hvilka lefde mycket väl tillsammans.
Somliga säga, att de voro bror och syster, •
ehuru de enligt, landets sed hade gift sig
med hvarandra; men andra påstå, att ko- j
nungen blott hade en bror vid namn Tyfon,
som var rödhårig och mycket elak, och att
drottning Isis var en vacker prinsessa från i
ett grannrike, med hvilken Osiris hade
förmält sig.
Men denne gode furste, som hade
uppfunnit plogen och det sätt att odla jorden,
hvilket vi kalla åkerbruk, beslöt att begifva
sig till närgränsande länder för att äfven
der sprida välgerningarne af sin upptäckt.
Liksom Krischna hos Hinduerna sökte han
att förädla folken och göra dem lyckliga på
samma gång. Till detta ändamål samlade
han en stor här af män och qvinnor,
hvarmed han tog sig för att genomtåga verlden,
icke för att plundra grannländer, såsom
eröf-rare vanligtvis göra, utan för att lära dem
odla sina åkrar och derefter inberga rika 1
skördar. Alldenstund Osiris endast hade
goda afsigter, lyckades han ock fullkomligt
i allt hvad han företog sig och förvärfvade
vänner öfverallt livar han for fram, emedan
folket aldrig nog kunde visa sin tacksamhet
för de nyttiga uppfinuingar, som han lärde.
Medan den gode konungen sålunda
genomtågade aflägsna länder, hade han
öfverlem-nat regeringen i sitt rike åt sin gemål Isis,
hvilkens vishet han kände, och åt sin
broder Tyfon, som gernn ville bemäktiga sig
Egyptens thron under hans frånvaro; ty
denne afundsjuke furste ägde för sin del
endast ett sumpigt land, der luften ständigt
var förpestad af osunda dunster, iifvensom
de förtorkade ödemarker, under hvilkas
sänd-berg Cambysis krigshär sedermera blef
be-grafven. Men då Osiris återkom från sina
resor, blef han mottagen med sådan glädje
af sitt folk, att Tyfon icke kunde göra annat
än återlemna hans krona.
Denne illasinnade furste afstod emedlertid
icke från begäret att upphufva sig till
konung i Egypten, utan beslöt att locka bro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
