Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
M 6
de andra; men matrosen lyckades med all
sin styrka åter komma upp på vattenytan,
lian höll gossen ftfvcr vattnet. De fingo
tag i ett stycke af skeppets däck, som
flöt på vågorna. Men det var för litet
för båda. Då lyfte matrosen gossen upp
på spillran och sade:
— Sitt här och håll dig väl fast. Gud
skall nog hjelpa dig, liksom han hjelpt mig.
Ja han har hjelpt
mig, han liar
tagit fruktan och
ångesten för
döden från mitt
hjerta och gifvit
mig frid i mitt
sista ögonblick.
Det är saligt att
tro på honom i
lif och dud.
Och gossen satt
nu ensam på den
bräckliga
spillran. Men
vågorna började lägga
sig, vinden saktade af och långt i fjerrau
såg gossen ett ljussken, som vänligt som
en stjerna tindrade genom det inbrytande
mörkret. Ilans hopp vaknade och han
ropade. Han tyckte att hans rop skulle
horas dit bort. Stackars gosse! Till fyrbåken,
derifrån ljusskenet kom, var det flere mil
och hans röst kunde ej höras dit.
Men hjelpen var närmare än han
trodde-Några lotsar hade sett skeppets nödstälda
belägen het och skyndat ut i sina båtar för
att om möjligt hjelpa och rädda. De hörde
gossens rop och
letade sig i
mörkret fram till
honom. Ilan var
räddad.
Den lilla
skeppsgossen är nu en
gammal gråhårig
man. Ilan
berättar ofta om detta
sitt första
skeppsbrott. Jag var
barn då, brukar
han säga till slut,
och min moders
förmaningar hade
ännu ej hunnit utplånas ur mitt hjerta. Det
var bibeln som då räddade mitt lif. Ja, Guds
ord är dock den Säkraste lotsen i nöd och fara.
Nägra drag ur forntidens gudalåror.
Egyptiernas Gudomligheter.
i .-NtA» Q
jt^Tpag måste nu omtala under hvilka
be-synnerliga skapnader de gamle tillbådo
de gudar, hvilka decgnade en så stor vördnad.
Osiris är vanligtvis afbildad såsom en
stark personlighet, än med ett
mennisko-hufvnd, än med hufvud af en sparfhök, en
roffogel hvars skarpa blick är fästad på
solen: någon gång äfven med lmfvud af
en stork, en annan fogel som dyrkades i
Egypten, emedan den förföljde de små ormar,
hvarmed jorden var betäckt efter Nilens
öfversvämningar. Ofta finner man bilden
af denna gud krönt med en lotusblomma,
som lätt igenkännes på sina fem blad: han
håller i sin hand en staf. hvars öfra ända
utgöres af ett fogelhufvud med tofs på, och
på sin axel en slaga för att tröska säd,
såsom ett tecken för åkerbruket, hvars
uppfinning tillskrefs honom. Det är derfor
som man åt honom hade helgat oxen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
