Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följer åkerbrukaren i alla lians mödor; och
oxen Apis, hvilken de gamla Egyptierna
tillbådo såsom en gudomlighet, var icke
annat än en bild af landtbruket, hvilket,
denna visa nation med skäl hedrade såsom
den för menniskan nyttigaste af alla konster.
Osiris liar ofta på hufvudet en stickad
mössa, ett klot eller en elefantsnabel. Genom
dessa olika ornamenter utmärkes han ofta
på gamla minnesvårdar; men livad som
öfverallt gör honom igenkänlig är ett slags
nyckel, som lian håller i banden såsom ett
tecken att han efter behag ställer med
Kilens öfversvämningar, hvars välgörande
vatten är den enda orsaken till Egyptens
fruktbarhet.
Då Osiris tillbads såsom underjordens gud,
under namn af Serapis, föreställes han under
bilden af en vördnadsvärd gubbe med en
skäppa på hufvudet för att mäta säd: han
satt på en tron och hade vid sina fötter
en hund med tre hufvuden.
Gudinnan Isis föreställes ofta såsom en
skön qvinna, som hade tvenne utslagna
gamvingar på sitt hufvud och derjemte ett par
långa horn, mellan hvilka satt ett klot
eller en rund skifva; i venstra banden hade
bon en staf i hvars ända satt ett
fogclhuf-vud med tofs, och i högra handen Nilens
nyckel. Ibland föreställes äfven Isis sittande
och hållande ett barn på sina knän;
framför henne reser sig en liten vattenorm, kallad
Uneus, hvilken Egyptierna betraktade såsom
en symbol af kungligheten. I stället för
qvinnoansigte har gudinnan någon gång
äfven ett kohufvud med siua horn.
Osiris och Isis togos äfven ofta för solen
och månan och de horn, som finnas på
gudinnans bild, förcstälde i sådant fall månens
horn.
Hvad den trolöse Tyfon angår, så
föreställes han nästan alltid under skapnad af
cu ful man med röd t hår, liksom om
fulheten alltid tillkännagaf ondska; eller ock
framställcs han som en vidunderlig
personlighet med flera skäggiga hufvuden. På
samma sätt betecknades äfven främlingar
på Egyptiernas minnesvårdar; ty Egyptierna
hatade sina grannar och betraktade dem
såsom fiender.
Tyfon förestäldes dessutom äfven under
form af en krokodil, en flodhäst, en.varg
eller något annat skadligt djur; Egyptens
folk tillskrefvo honom alla landets olyckor,
såsom pesten, samt torka och derpå
vanligtvis följande hungersnöd; och för att blidka
honom offrade man åt honom en hare, det
räddaste af alla djur, eller en röd åsna, i
anseende till detta djurs envishet och
olär-aktigliet.
Osiris. Isis, Ilorus. Anuhis, Harpokrates
och Tyfon voro emedlcrtid icke de enda
gudomligheter, som Egyptierna dyrkade; de
tillbådo äfven s. k. Kabirer, ett slags lägre
men mäktiga gudar, åt hvilka man hade
nppbygt ett, ståtligt tempel i staden Memfis.
Dessa gudar, hvilkas antal var sju,
förestäldes såsom dvergar med stora magar
och oformliga hufvuden, och beväpnade
med hammare, emedan de ansågos vara
Egyptens väktare.
I öfrigt betecknade Osiris Nilen, som var
så välgörande för Egypten, af hvilket land
hans hustru Isis var en bild. Tyfon, denne
ondskans gud, Egyptens verklige Ahriman,
betecknade en Afrikansk vind, som i detta
land förtorkar grödan och förstör
landtbru-karens hopp.
Forts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
