Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
J\a 7
som vi hade fått dig fullärd. Men stig upp
nu, så att jag kan få se på dig och tala
ined dig.
Handelsmannen tänkte, att mannen var
tokig, och så mente han, att det var bäst
att han tog saken lugnt och talade varsamt
med honom. Han skyndade sig upp och
kastade kläderna på sig, ocli under tiden
sade mannen:
- Nu kan jag då se, att klockaren är
klokare, än någon tror, och att han förstått
sig på att göra något af dig, för nu ser du
ju ut som en aunan menniska. Om man
inte visste det, så kunde man inte tro, att
du är den röda kons kalf. Men vill du nu
resa hem med mig?
Nej, det kunde då handelsmannen inte,
för han hade inte tid; han hade en stor
handel, och den må<te han sköta. Ja väl,
mente mannen, lian kunde eljes fä gården
strax, och så skulle de bo hos honom till
döddagar. Men om han hellre ville blifva
vid handeln, så kunde han också gerna göra
det. Och så frågade han, om ej
handelsmannen behöfde någonting. Nej, han
be-liöfde ingenting annat än pengar, sade
han, för det har en handelsman alltid
be-hof af.
— Kunde jag inte tänka det, sade
mannen; du hade ju också ingenting att börja
med. Men så har jag tagit litet med mig
åt dig, för att du ej skulle bli i nöd. Och
dermed tog han fram penningpåsen och öste
ut alla pengarna, så att bordet blef fullt
med blanka dalrar.
Då handelsmannen såg pengarna, tyckte
han det var bäst att tala vackert med man-
nen, och derför bad han honom stanna q var
några dagar, så skulle de. få tid att prata
med livarandra.
— Ja, gerna det; men då skall du kalla
mig far, sade mannen.
— Jag har hvarken far eller mor i
lif-vet, jag. sade handelsmannen.
— Nej, jag vet nog det, svarade
mannen, för far din blef slagtad i fjol vid
Mi-chaeli och mor din dog i kalfningen i
våras. Men så har jag och mor lagit dig i
bar-ns ställe och du skall ensam ärfva allt
det vi ega.
Ja, då han hörde det, så hade
handelsmannen ingenting emot att kalla mannen
far. Han tog mannen med sig till
borgmästaren och der fingo de testamentet
ordentligen uppsatt och underskrifvet, och
så reste mannen hem och berättade allt åt
sin hustru. Hon blef då inte litet glad,
kan man förstå, då hon hörde att mannen
hade återfunnit deras son och att det hade
sin riktighet med Peder Oxe, som inte var
någon annan än deras röda kalf. Ilon sade,
att nu fick mannen genast gå till klockaren,
och tacka honom vackert för allt det, han
gjort för deras son, och de hundra daler,
han lagt ut af egna pengar, dem fick
mannen lof att betala tillbaka åt honom.
Mannen tyckte att det var riktigt och
bra, hvad hustrun sade, och så tog han
med sig två hundra daler åt klockaren.
Sedan sålde de gården och reste in till
staden, der handelsmannen bodde, för nu tyckte
de, att de inte kunde undvara honom. Och
så gåfvo de åt honom alla pengarne och
blefvo hos honom till dödedagar.
HELSINGFORS TRYCKERI-BOLAG, HELSINGFORS, iSSo.
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
