Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
84
Æ 11
vid trycker bröstet mot väggarna, tills hon
lyckats gifva dessa den önskade formen.
Hvarje liten q vist, h varje halmstrå har hon,
innan de antogo och bihehöllo sin böjning,
tusen sinom tusen gånger inåst trycka med
sitt bröst och jemka med näbben.
När boet är så vida fördigt, att endast
dess inredning, sjelfva bädden, återstår,
blir saken svårare, ty man måste betänka,
att denna skall emottaga ett ägg, som är
utomordentligt känsligt för kölden, att
vidare ungen utkläckes naken ur ägget, samt
att, ehuruväl dennes mage kommer att
Hussvala medjbo.
ligga mot modrens och derigenom lätt
skyddas, ryggen, som är alldeles bar, måste
erhålla skydd af blotta bäddvärmen.
Der-före går ock fogelhonan dervid tillväga med
den ytterligaste omsorg. Hanen anskaffar
tagel, men detta är för hårdt och kan
endast användas till underlag; han skaffar
hampa, men den är för kall; silke eller
silkeslena trådar af vissa växter, bomull
eller ull förklarar hon vara användbara,
eller ännu bättre, hon plockar det fina
dunet från sitt eget bröst och tillreder
dermed en varm bädd för sin afkomma.
Det är roande att åse, huru hanen,
skickligt och tillika med en viss
hemlighetsfullhet, hemtar materialet: han fruktar, att,
om man följer honom med blickarna, man
lätt skulle upptäcka vägen till boet. Ofta
tager han derföre, om han finner sig vara
observerad, en alldeles motsatt väg, för att
vilseleda, lian följer fåren, för att
öfver-komina litet ull, han plockar fjädrar på
hönsgården, samt är till och med så djerf
att afpassa tillfället, om en spinnande
ställer ut sin spinnrock i en förstuga, och
be-gifver sig alltid derifråu med en känsla af
rikedom, om han lyckas att öfverkoinma
en ända lin.
Bo af väfvarefogeln.
Oändligt olika till beskaffenhet och form
äro olika fogelslags och arters bon.
Pin-guinen, hvars ungar strax efter födelsen
begifva sig i lmfvet, åtnöjer sig med att.
helt enkelt gräfva ett hål i jorden, men
straudsvalan, som måste uppfostra sina
ungar, gräfver sig i jorden en ordentlig
bostad, hvilken hon bekläder med mjuka och
värmande ämnen, så att ungarna icke hafva
att lida af jordens hårdhet och kyla.
Bland de s. k. nnirare-foglarna, har
flamingon icke något egentligt bo: utan han
uppstaplar en hög af jord, på hvars
afplat-tade spets honan lägger sina ägg, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>