- Project Runeberg -  Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom / Andra Årgången 1880 /
122

(1879-1880)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

122 ILLUSTRERAD BARNTIDNING JiS 16

gre fä ädlingar, de der genom ord och
handling erinra om det ädla riddarväsendets
forna blomstringstid.

Men jemte ridarväsendct kunde ej
minnet af de vägsignelser, som dess
verksamhet fört med sig, förgå, utan fast mera har
cn tacksam efterverld erkänt, att oändligt
större än den skada, som det medfört, den
nytta varit, som det under sin
blomstringstid åstadkommit. Ty må det än hafva
underhållit och ökat stridslystnaden, så liar
det deremot också mildrat den krigiska
råheten, åt fäderneslandet uppfostrat hjelte-

modige försvarare, ledt vilda och otyglade
begär till ett ärofullt mål, alstrat högre
idéer och uppväckt samfundslifvets skönaste
dygder. Ärlighet och sannfärdighet,
ädelmod och gästfrihet, mildhet och tacksamhet,
men framför allt den beständigaste trohet
grodde i dess fruktbara jordmån. De kunde
ej blifva utan efterföljd, dessa dygder, oclt
måste, dels genom männens exempel, dels
genom ilen ömma dyrkan, som de enligt
rid-darsed egnade det qvinliga könet, äfven hos
qvinnorua hafva ingjutit känslan för
ärlmr-het och huslighet.



HVAD ETT FRÖ KAN LÄRA OSS.

är nu den tid på året, då alla
växter sätta frukt, för att sedan
gå till sin långa vinterhvila. Säkert har
en livar af Sylvias läsare mångengång märkt
och beundrat, den mångfald af vackra och
fina former, som förekomma hos
blommornas fröhus och frön. Men månne också
någon har frågat sig, hvarför denna olikhet
eger rum? I det följande skall visas, att
just denna olikhet, så skenbart likgiltig den
också synes, är af stor vigt i naturens
hushållning och vi skola då lära oss att
beundra den märkvärdiga kraft, som Gud
nedlagt äfven i den minsta planta, på det den
må kunna bevara sitt lif och fylla sin
bestämmelse i den af Honom faststälda
verlds-ordningen. Vi hafva förut berättat om
foglarue, hur de förstå att göra sina bon
så lika omgifuingeu, att de blott med
svårighet kunna upptäckas, hvarigenom ägg
och ungar bättre bevaras mot rofdjurs
öf-verfall, till dess ungarnc blifva sä stora,

att de ej mer mer bcliöfva detta skydd.
Vi skola nu få se, att äfven växterna iiro
utrustade med särskilda medel till skydd
för fröna och för att befordra deras
spridning och förflyttning till lämplig jordmån.

Vi bedja de af Sylvias läsare, som ännu
ej lärt sig botanik, fråga från sina äldre
bröder och systrar, då i det följande något
namn på en växt eller ock något annat
främmande uttryck förekommer; bra är
det äfven om det finnes ett förstoringsglas
för att se på fröna och deras bihang.

llvilka de växtdelar äro, som
företrädesvis — fastän ej uteslutande — fått
sig anförtrodd omsorgen om växternas
spridning, är nästai. öfverflödigt all
sär-skildt påpeka. Enhvar vet nog redan förut
att dessa äro frukterna och fröna.

Deras uppgift är alstrandet af nya
plantor, hvarigenom artens fort varande testånd
betryggas. Helt naturligt är dä, att. det
bör vara så anordnadt, att fröna under sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sylviabarn/1880/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free