Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
M 16
123
utveckling på ett eller annat sätt skyddas
från att i förtid förstöras *). I)e omogna
frukterna och fröna skyddas mot. större och
mindre djurs angrepp, dels genom det
omogna fruktskalets beskliet eller surhet
(isynnerhet hos de köttiga frukterna), dels
genom de omogna frönas föga
aptitväc-kamle smak och ringa näringsvärde. De
omogna frukternas i allmänhet gröna fiirg,
hvarigenom de ej väsentligt afsticka mot de
omgifvande bladen, innebär ock för dem
ett skyddsmedel, liksom hos vissa arter de
stickande taggar, borster m. ra., hvarmed
de äro beväpnade, det omgifvande skalets
hårdhet, som trotsar angripande insekters
och andra mindre djurs svaga tuggredskap,
afsondring af eteriska, för djuren
mothju-dande oljor, i dem inneslutna giftiga
ämnen m. m. Några fall må dessutom
anföras, der på ett mera egendomligt samt
tillika i ögonen fallande sätt är sörjdt för
den mognande fruktens skydd.
I våra boningsrum ser man stundom en
växt odlad, under benämning än af
,judc-körsbär”, än „Napoleons körsbär”, af
botanisterna kallad Physalis Alkekengi, På
någon ovanligare skönhet kan den
emellertid ej göra anspråk, liksom ej heller på
att vara något slffgs körsbär. Orsaken,
hvarför den odlas, är dock dess frukter,
hvilka vid mognaden blifva sötaktiga bär
af högröd färg. Mos denna växt visar det
sig annars ganska sällan förekommande
förhållandet, att de nästan till ett klot
sammanvuxna foderbladen ej efter blomningen
affalla, utan tvärtom qvarsitta, betydligt
tillväxa och fullständigt omsluta den omogna
•) Redan Linné yttrar liilrom: „Frukten, så
länge han ilnnn är omogen, döl.jes i möjligaste
måttan. Den största är måst högt upplyffad , att
svin och andra kreatur cj skola förderiva honom
omogen. Mogen öppnar han sig sjelf eller afläller
retande med färg, lukt, smak eller annat, till
djurens appetit."
frukten. Dä de dcrjeinte fortfarande
bibehålla sin gröna färg, kunna de på afstånd
knappt skiljas från örtbladen, mellan hvilka
de sitta strödda, och härigenom, äfvensom
genom sin egendomliga form, döljer fodret
|. förträffligt den unga frukten för rofgiriga
blickar, ända till dess mognad inträdt. Då
mister deremot fodret sin gröna färg och
gulnar eller rodnar, hvarigenom det tvärtom
liksom utpekar frukten, hvilken just genom
att af foglar eller andra djur uppätas kan
få sina frön förträffligt kringspridda. Att
detta foder Ufveu på annat sätt kan vara
till gagn, skall i det följande visas.
En annan anordning påträffa vi hos
slagtet Cyclamen, af hvilket flera arter
äf-ven hos oss cj äro ovanliga såsom
prydnadsväxter inom hus. Från en knöligt
uppsväld, underjordisk stam uppskjuta här
vid blomningen öfver de vid basen samlade
liladen temligén långa, raka stänglar, och
från dessas spetsar nedhänga enstaka,
egendomligt formade blommor. Det är lätt
in-sedt, att dessa uppskjutande stänglar af
betande kreatur lätt skulle kunna afbitas
och frukterna således förstöras, innan de
ännu hunnit mogna och utströ sina frön.
Till skydd häremot finna vi hela stängeln
efter blomningen antaga en korkskruflik
vridning med tätt, till hvarandra liggande
vindlingar, och den naturliga följden häraf
blir, att frukten kommer ej blott att ligga
alldeles invid marken, utan ock att
omgif-vas af den kring henne flera hvarf vridna
| stängeln.
Det är emellertid ej blott mot gluppska
djurarter, som ett dylikt skydd kan
behöf-vas, utan ock mot ogynsainma
väderleksförhållanden. Afven härpå önska vi få
meddela ett par exempel. Att man i
frukternas olika mognadstid på samma stånd har
ett skydd mot fullständig missväxt å
detsamma, är lätt insedt. Ett dylikt
förhål-I lande eger rum med enen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>