Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4-
M 16
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
127
4-
fröset, bröstbuketten och skorna ,med
guldspännen , men allt det der kan väl ej roa
småfrökuarna att se på!”
— „Ack! jo mor Elsa, stäug cj dörren
Elsa, Elsa! — vi vilja se glitterkronan, vi
vilja se bröstbuketten, stäng ej dörren,
låt oss se, låt oss se!”
— -.Nå väl, då skall jag framtaga allt.
— Se denna krona glittrar af blommor,
guld ocb granna band, dock liar den för
mig ett ännu större värde, ty er mor
tilstade den på mitt kufvud i det hon
hvi-skade åt mig dessa ord:” „måtte äfven ditt
lif skifta i glada färger, Elsa lilla, mig
har du tjenat med Hit och trohet, behåll
dessa dygder, de skola göra ditt hem rikt
och lyckligt. Lägg ej bort ditt glada sinne
med brudkronan. — Var också såsom
hittills trogen i det lilla, så skall Gud
välsigna dig och de dina.”
„Bröstbuketten var da af friska skära
blommor; den är ännu omsluten af samma
rosenröda papper, hvari den då var
invecklad, derpå stod skrifvet:”
„Blomstren vissna innan kort
Kindens ros Hyr äfven bort,
Men de sköna blommor i dill bröst
Värda dem intill din lefnads höst,
Mångens lycka då bereds
Ocb ’lig sjelf du gör tillfreds.u
„Dessa ord jemte denna bukett var från
småfröknarnas mormor, hon hade försökt
skrifva vers, det var, sade hon, den första
och sista hon skrifvit i sitt lif. Ack, om
småfrökuarna hade sett henne med sitt högt
uppkammade pudrade här, och sitt vänliga
leende! Hon gick alltid klädd i ljusa
färger, alltid var hon stilla och fridsam. Ofta
sade hon till mig:" „det lins allt mycket
ondt i verlden, Elsa lilla 1 för att bekämpa
det onda bör man göra allt livad man kan,
men sedan vända sig bort derifrån ocb uti
sin egen vandel söka utveckla det goda
och det rätta. Ett godt. exempel är den
skickligaste läromästaren, sade mormor.
Och stilla och fridfullt vandrade hon bort.
Hon var skapad för en bättre verld än
denna, den tanken kan ingen taga bort ur
mitt lnifvud.” —
— „Och mormor har skrifvit detta? —
hur lyckligt att vi kommo hit! det är som
om vi sett henne sjelf!” — och den
tioåriga Agnes tryckte sin lilla rosiga mun
mot de dyrbara minnesorden. —
— Denna bok, fortsatte mor Elsa, i det
hon framtog en hok med röda perniar är
äfven en gåfva af henne, det är en
andaktsbok, som hon ofta läste uli, den har
ofta stärkt äfven mig i sorgens stunder
ty lifvet är ej alltid så gladt, vet
småfrök-narua! Det lins stunder då man finner sig
modlös oeh betryckt, då intet annat än
religionen kan gifva oss kraft att med gladt
mod emottaga den onda dagen såsom den
goda. Så finnes oek tider, då skylen står
på åkern fullsatt med gröda för hela
vintern , dä barnen vexa, blomstra och
glädjas omkring oss: då glömma vi ofta att
allt detta kunde vara mycket annorlunda,
oeh glömma att derför tacka alla
dyragåf-vors gifvare. Då är denna bok god att
läsa uti, det är som gåfve den lif och
känsla till hjertats kallaste vrå.”
— „Ack mor Elsa!” utropade Irene,
„hvad du var god, som visade oss allt
detta. Det är som sagor och berättelser
skulle utströmma från livarje blad på din
brudkrona. Ilvad doften af denna, bukett
är underbar, det är som om uågon
förborgad osynlig ande skulle iugifva mig
tanken:” „mormor är icke borta, hon är blott
icke här, jag skall återse henne! Är det
icke så Agnes? känner du det lika som
jag?” —
— Ja visst,––––och dessutom, hvad
äro mammas pariserdrägter, Stockholms
schalar guld- och silfvcrsmycken värda att
betrakta emot allt. dotta. .Nu känner jag
riktigt allt det, som mamma mången gång
T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>