Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
–––––––––––––––––––––––––––––––^
138 ILLUSTRERAD BARNTIDNING J\S 18
af vattenväxter, utan äfvcn ai strandväxter,
då sådana på ett eller annat sätt kommit
i vattnet. Dessa kunna sedan afsättas på
längre ned belägna trakter, vare sig på
blottnen af något lugnvatten eller på
stränderna; isynnerhet måste detta ske, då efter
öfversvämning vattenmassan återgår till sin
normala mängd och höjd. Att vattenväxters
frön hufvudsakligen på detta sätt spridas
är naturligt, men endast i tämligen få fall
har man hos dessas frön och frukter
iakttagit egendomligheter. särskildt derpå
beräknade, att en transport på våta vägen
därigenom underlättas. Så t. ex. eger
pilörten (Sagittaria) frön, livilka äro liksom
doppade i olja och derför ej vätas af
vattnet. Oaktadt sin större egentliga vigt kunna
de derför flyta på vattenytan, tilldess så
småningom detta oljelika öfverdrag blifvit
upplöst och försvunnit, hvarigenom
naturligtvis nya plantor kunna uppkomma på ej
obetydliga afståud från frönas
produktionsort. Märkligare äro förhållandena hos
näckrosorna. Ilos dessa delar sig frukten vid
mognaden i klyftor, påminnande om dem,
hvari man plägar dela apelsiner, och hvarje
af dessa klyftor innesluter i en köttig massa
ett visst antal frön. -Inne i denna massa
bildas vid fruktmognaden hos den hvita
näckrosen en enda större, hos den gula
flera smärre luftblåsor, livilka göra tjenst
såsom ett slags simblåsor och låta klyftorna
drifva omkring för vind och våg på
vattenytan, tilldess genom förruttning blåsorna
brista och fröna kunna sjunka till bottnen.
Äfven på torra lokaler växande arters
frön kunna af bäckar och strömmar blifva
burna till aflägsnarc trakter.
Vida längre transport af vattnet äro dock
de frön underkastade, livilka föras af
hals-strömmarna. Genom oceanerna flyta
nämligen strömmar af omätliga dimensioner,
och vattnets betydliga salthalt och deraf
beroende tyngd möjliggöra, att äfven ganska
tunga frön, som i sött vatten genast skulle
sjunka till bottnen, kunna af dem föras
högst betydliga sträckor, t. o. m. från en
verldsdel till en annan. Så t. ex. uppkastas
på Englands, Islands och Norges stränder,
ja t. o. m. på norra Spetsbärgens och
No-vaja Semljas, frön, som ovedersägligen liafva
mognat i det tropiska Amerika.
Innan vi lcnina vattnet såsom
transportmedel, måste några ord nämnas om tvänne
växter, hvilkas frukter i Stilla oceanen
gunga vida omkring. Redan innan dess
hemland var bekant, var den ena af dessa
frukter vida berömd under namnen
sjö-kokosnöt, Salomos undernöt eller
Maldivia-nöt. Detta sistnämnda namn erhöll den
deraf, att den isynnerhet fans uppkastad
på Maldivernas stränder. Den växte, enligt
javanernas berättelser, på ett enda träd,
och af detta kunde man någongång få se
en skymt nere i hafsdjupet, men så snart
man försökte att gripa derefter, försvann
det spårlöst. De kolossala, fantastiskt
formade frukterna — de största af alla
trädfrukter, vägande ända till 25 skålp. —
sporrade fantasien till vidunderliga
föreställningar. I trädets krona bodde en
väldig grip, som lifnärde sig af sönderslitna
elefanter och tigrar; till detta träd giugo
alla hafsströmmar, hvadau meuniskorna på
de fartyg, som kommo i trädets närhet, ej
kunde komma derifrån, utan måste förliuugra
eller blefvo den glupska gripens byte — en
naturlig förklaring, hvarför javanerna aldrig
vågade sig mer än ett helt kort stycke ut
från kusten. Till följd af sitt underbara
ursprung, ansågs denna nöt lemnn ett det
kostbaraste läkemedel, och särskildt ansågos
deraf förfärdigade bägare ega den
ovärderliga egenskapen att förstöra alt deri
kommet gift, huru kraftigt det äu måtte vara,
hvadau de ock betalades med betydande
summor; så t. ex. gaf kejsar Rudolf 11 för
eu sådau 4000 thaier. Senare tiders na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
