Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turforskning har afklädt, denna frukt alt
det fabulösa och kostbara, som tillagts
densamma; man liar funnit moderplantan vara
en de små Sechellernn norr om Madagascar
tillhörande, ståtlig palm med väldiga
solfjäderlika blad; som den företrädesvis växer
alldeles invid stranden, nedfalla de flesta
frukterna i liafvet samt föras sedan vida
omkring.
Ett bättre exempel på spridning med
hafsvågornas tillhjelp lemnar däremot
kokospalmen, inhemsk på Söderhafvets öar, men
nu spridd till alla tropikernas kustländer.
Afven dess frukter, de s. k. kokosnötterna,
nedfalla ofta i liafvet, och till följd af det
omgifvande, af fibrer samman väfdi
omhöljets luftrikedom kan denna stora frukt
månader, kanske år vräkas omkring på vågorna,
tilldess den slutligen hinner någon strand,
där den kan vinna rotfäste och utveckla
sig. Af särskild betydelse blir denna
kokosnötternas kringsegling derigenom, att de
kunna komma att hamna på någon liten,
af de flitiga koralldjureu nybygd ö, på
hvilken den efter några år kan liafva gifvit
upphof åt en vänligt vinkande palmlund,
som lockar både menniskor och djur att
der nedslå sina bopålar. Också liar den
detta sitt spridningssätt att tacka för sin
stora utbredning på alla Söderhafvets kuster,
äfvensom för benämningen „den vandrande
bafstrandspalmena, som den af den erhållit.
Då vi nu gå vidare i omnämnandet af
för växterna nyttiga spridningsmedel, torde
mången med både förvåning och misstro
upptaga en sådan uppgift, som att elden
härvid kan göra tjeust. Också må genast
medgifvas, att saken ännu blott befinner
sig på gissningarnas område. Förhållandet
är, att bland Ny-llollands buskar och lägre
träd finnas åtskilliga, hvilkas ganska stora,
med ett mycket fast, tjokt, träartadt skall
försedda frukter aldrig tyckas vilja öppna ■
sig. År efter år sitta de qvar på moder- |
växten, samlade till nästan kottelika
gytt-ringar, och tyckas sålunda undandraga sig
fullgörandet af hvarje annan frukts
åligganden. Bland dessa frukter sitta
emellertid rikligt torra, långa och grofva borster,
och utgående från den tanken, att väl äfven
dessa äro till något gagn för växten, och
från det nära till hands liggande antagandet,
att de måste vara mycket brännbara,
antände en fransk botanist borstknippena i en
dylik fruktsamling. Resultatet blef, att livad
man hvarken med vatten eller starkare
solvärme lyckats åstadkomma, nu genast
inträffade, nämligen att frukterna öppnade
sig. Gissningsvis har man derför
fram-kastadt den förmodan, att i sitt hemland
dessa frukter qvarsitta oöppnade, tilldess
någon af de där vanliga skogseldarna
härjat. Då ändtligen öppnas frögömmeuas fasta
omhöljen, hvarefter de med vingar försedda
fröna kunna af vinden kringföras och i
askan efter den förra, förödda vegetationen
finna en förträfflig jordmån för sin
utveckling och trefnad.
Långt mer än både vatten och eld
tjenst-göra djur såsom förspridare, och härvid
gå de till väga på många olika sätt. Bland
dessa anser jag mig endast antydningsvis
behöfva påpeka, att köttiga och bärlika
frukter, kanske utan undantag, kunna anses
vara ämnade att af djur, företrädesvis
fåglar, förtäras, för att deras med hårdare
skal försedda och derför svårare förstörbara
frön och smånötter måtte af djuren föras
till andra, ofta mycket aflägsna trakter.
Redan våra hedniska förfäders
uppmärksamhet hade den s. k. mistelten ( Viacum
album) ådragit sig, säkerligen för dess
egendomlighet att aldrig växa på marken,
utan uppe i kronorna på andra träd, i
hvilkas grenar den insänder sina rötter.
Naturligtvis finnes det ingeu rimlighet för
dess runda, tämligen tunga bär att
för-| flyttas från ett träd till ett annat, vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
