Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERAD BARNTIDNING
JS .‘21
4—
162
nvE^iRiiEiEsriK:^.
(Slovakisk folksaga).
jjet var eng&ng cn enka, ocli kon hade
cn dotter vid nainu Marienka, som
var så vacker att hennes like ej fanus i
hela landet. Modern var snäll och god,
men dottern var lika stolt, som hon var
vacker. Det kom friare till henne långt
ifrån, men aldrig tyckte hon att någon var
god nog åt henne.
En natt, då månen sken klart, vaknade
modern, och då hon ej fick sömn igen,
började hon bedja Fadervår för sin dotter, ty
hon älskade henne högt, fast hon gjorde
henne så mycken sorg. Marienka och
modern lågo i samma säng, och modern såg
med kärlek på sin vackra dotter. Dä
smålog Marienka i sömnen. „Iion drömmer
något vackert, efter hon småler så", tänkte
modern.
Om morgonen frågade hon af dottern:
„Hvad var det för vackert, du drömda i
natt, efter du smålog i sömnen?”
„Hvad jag drömde? Jag drömde, att uet
kom cn rik herre körande i en koppar vagn;
han satte en ring på mitt finger, och på
den fans det en ädelsten, som sken klarare
äu stjeruorna. Och då jag kom in i
kyrkan, hade folket icke ögon för annat än
Guds moder och mig".
„Ack, ack Marienka, livad det var för
en stolt och högmodig dröm!11 sade modern
bedröfvad och skakade på hufvudet. Men
Marienka hon bara gnolade på en visstump.
Men då det led fram på dagen, körde cn
bondvagn in på gården, och en ung bonde
steg ut från den. Han var både vacker
och välklädd och han kom för att fria till
Marienka och fråga henne om hon ville dela
bondens bröd med honom. Modern tyckte
att. det var en rätt god friare, men Marienka
endast knyckte på nacken och sade: „Om
du än hade kommit körande i en
kopparvagn och satt en ring på mitt finger med
stenar så klara som himmelens stjerner, så
skulle jag ända ej hufvn gift mig med dig!"
Då den unge bonden hörde detta, blef han
mycket sorgsen och for bort från gården,
och modern grälade på Marienka, men det
brydde bon sig ej om.
Den nästa natten vaknade modern igen,
och bad ännu innerligare för dottern. Och
så fick hon se, att Marienka log i sömnen.
„Hvad kan det vara som hon nu drömmer
om?’1 tänkte modern för sig sjelf, och så
bad hon ett Fadervår till, men det räckte
länge innan hon kunde somna igen.
Då hon klädde på sig om morgonen, sade
hon åt dottern: „Kära, berätta för mig hvad
det vajj som du drömde om i natt, ty du
log mycket i sömnen71.
„IIvad jag drömde? Jag drömde att det
kom en förnäm herre körande i en
silfver-vagu, och han gaf mig ett guldsmycke i
fäste-gåfva. Och när vi koinnio in i kyrkan, såg
folket icke så mycket på den heliga
jungfrun, som på mig11.
„Ack, Gud lijelpe dig, barnet mitt, tala
icke så; bed till Gud att du ej må falla i
frestelse”. Men dottern sprang sin väg och
stängde dörren igen efter sig: hon ville ej
höra på moderns förmaningar.
Då det led fram på dagen, körde en vagn
med fyra hästar för, in på gården och en
ung adelsman kom in till Marienka och
frågade henne om hon ville dela adelsmannens
bröd med honom. Det var en stor ära,
mente modern, men Marienka bara knyckte
på nacken och sade:
„Om Ni ock skulle komma körande i en
silfvervagu och gifva mig ett smycke af guld,
så ville jag ändå ej gifta mig med er11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
