- Project Runeberg -  Sylvia. Sagor, Sånger och Skildringar för Barn och Ungdom / Andra Årgången 1880 /
177

(1879-1880)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91° 23.

»-*• r iA»oo<-».v

■SötbciCje-ll bcAV 4 CT’cce-1’H&C’c-

^åÄ»Wfroo»^>»fr^c;fr«is^o-vw:»fr>»-ve>Wo^

1880.

»a< ;> «

SYSTERSONEN.

BeriUtelsc af Sing —

! Da har ju sett den lille
nyfödde, men kom dock nu igen
med mig och betrakta honom. Du tror

ej, då du blott ännu ett flygtigt
ögonblick sett honom, hur söt han är!”
utropade den unga och lifliga Laura till siu
äldre syster. „Det är icke allenast derförc
att han är min systerson, jag säger det, —
nej ingalunda! — partiskhet har alltid
utgjort en plåga lor mig, men han är
alldeles förtjusande; mörkt lockigt hår, rak näsa,
penslade ögonbryn, och en mun så liten
som ett af skogens smultron. Åh — livad
jag är glad, han skall blifva hela slugtens
stolthet, derom är jag viss!

— „Jag tror att du är alldeles utom dig
af förtjusning, du ser ej, du hör ej. Ilör

du, Laura, livad jag säger dig! — Jag har
redan sett honom! — Och jag måste
med-gifva, att ett ovanligt barn är det; dock

kan jag ej vara säder riktigt stormande af
förtjusning, såsom du.”

— „Du vet ej, hur det är, då man
engång fått ett lifligt lynne. Då jag satt vid
hans vagga, vimlade det af tankar i mitt
linfvud, jag tyckte att jag säg honom i
framtiden, först såsom liten, så större och
större. Såsom liten tänkte jag mig
honom som den främste i alla lekar, den
käckaste, den modigaste, den raskaste, den
högsta på hvarjc klass, och såsom stor

tänkte jag mig honom som — —–––––––––

jag vet ej livad––––––-— jag törs ej

säga ut min tanke — jag tror du skrattar
åt mig?”

— „Säg ut, siig ut! Jag känner nog sjelf
ibland att det är lätt och ljulligt att flyga
en stund, med sköna förhoppningar till
vingar. Nå — säg ut, hvad tänkte du?”

— „Ja, ser du, hvad som röres fritt, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:44:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sylviabarn/1880/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free