Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
––––––––––––––––––––––––––––––––^
M 24 ILLUSTRERAD BARNTIDNING 191
lians bädd, och tryckte en varm kyss pä
hans kind.
Den unga modern sammanknäppte sina
luänder, tryckte dem hårdt mot sitt hjerta.
„0, Gud! — hor denna bön! hör den för
mitt barns skull, för lians eget framtida
väl!” suckade hon. — — — — — — —
Vi vilja följa den unge fursten längre fram
på lians lefnadsbana, det var som om han
hade hört och förstått „oskuldens" bön vid
hans bädd, ty han ville alltid gema afkasta allt
det torna glitter och prål, som ofta åtföljer
rikedomen. Då betjenten bjöd honom
läckerheter och sötsaker, sade lian, ,,gil mig
kött och bröd, ty deraf blir jag stark, och
stark vill jag bli". Och sedan, då lian blef
ännu större och lians dunbädd väntade
lio-nouf sade lian, „gif mig en halmbädd, jag
vill ej ligga såsom inbäddad i bomull, jag
vill blifva stark som forntidens lijeltar”.
Och dä betjenten hemlade honom en ny
sanunets kostym med knäbyxor,
spetsmanschetter och bröstkrås, sade han, „tror du
jag tänker bli lindansare? kläd hvilken
docka du vill i sammetskläder, men jag
vill gå klädd som en karl". Då vagnen
väntade honom för att åka ut, sade han,
»tre hästar behöfves ej för vagnen, då jag
åker ut, jag vill ej se det omak jag gör
andra med att fylla gatan med tre hästar,
endera vill jag gå, eller också åka med
endast en häst, ej med tre. Kusken tycker
jag också ej borde kläda sig såsom en
narr: guldgaloner, hvita handskar och blanka
knappar i mängd kunna passa för
fältherrar och generaler; han skall ej kläda sig så, att
klokt folk kan skratta sig till döds åt honom;
då han tager af sig den löjliga drägten,
då först tycker jag han ser ut som en
verklig t ro tjen are’". Och sedan framdeles, då
de med honom talade om hans omätliga
rikedomar, sade lian, „de äro ej mina, de
skola ej blifva mina!” Ilans smickrande
omgifning småskrattade då, som om han
hade skämtat. Då utropade han högt, „de
skola aldrig blifva mina, jag vill lefva al
mitt eget arbete!” „Hvad skall det blifva
ut af detta barn?” sade hela hans
omgit-ning, „han blir en fantast, en förryckt
nien-niska!” hviskade de sinsemellan. Annat
var förhållandet med hans lärare, de
betraktade med förnöjelse den unge gossens
framsteg i studier. De betraktade med
glädje hans oskrymtade barnakärlek till
sina föräldrar, hans kärleksfulla hjertelag
till hvorochen lidande varelse, liaus rena
seder och hans trägna arbete. Hans kloka
och rättänkande föräldrar sade småleende
till hvarann, „hvad skall det blifva af detta
barn?” — Nu, dä han redan är en
uiedcl-åldersman, kunna vi säga livad det blifvit
af honom. Han bar nu, genom egna
studier, kunnat bereda sig stort anseende, och
är en af Europas mest framstående
vetenskapsmän. Han skördar nu lönen för sitt
trägna arbete. Ännu är lian hatare af alla
ceremonier, och berättar för sina barn,
huru lian undflytt all veklighet som ett
förstörande gift. Och det stora barnbom,
som i närheten af lians bostad reser sina
väldiga murar, hvartill lian auvändt sina
ärfda skatter, vittnar om stor frikostighet
och noggranna omsorger samt omhägnar
talrika fader- och moderlösa barn. Han är
trogen sina pligter mot mänskligheten: mot
licla sin omgifning, älskad och beundrad
af verkliga vänner. Och dä han lycklig
och glad berättar fur sina barn om sin
egen barndom, framtager lian någongåug
ett dyrbart ininue, hvilket ligger inlagt uti
en liten sammets portfölj, det är,
„oskuldens bön”, som franisatles vid lians dopfest,
hvilken hans moder upptecknat och på sin
dödsbädd skänkt honom. „Detta är”, sade
lian, „det bästa arf, jag k au skänka eder,
dyra barn! Rikedomens följder blifva ofta
Härd, veklighet, fåfänga och ett oroligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
