Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Förödande naturtilldragelser i nyare tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller cyklonerna. Dessa bero på att luften, genom
förhållanden, på hvilka vi ej här närmare kunna ingå, sättes
i en roterande rörelse på så sätt, att medelpunkten står
stilla, d. v. s. i detta fall, lugn råder, under det att i
omkretsen luftmassorna röra sig med oerhörd hastighet och
kraft kring denna medelpunkt. En grof bild af en sådan
cyklon ha vi i en vanlig leksakssnurra. Snurran i dess
roterande rörelse är själfva hvirfvelstormen; liksom
snurran rör den sig framåt för att slutligen hvirfla rundt allt
saktare och saktare till dess den stannar. Dessa
hvirfvelstormar ha ofta en bredd af hundratals sjömil, vandra
oemotståndliga öfver haf och land, gripa allt, som
kommer, i deras väg och föra det med sig. Hafvet råkar i
fruktansvärdt uppror, väldiga vattenmassor gripas af
cyklonen och föras af den ofta mot de närbelägna kusterna.
Utgöras dessa af lågland, kastas vattenmassorna många
mil upp öfver landet, och ödeläggelser, som kräfva
hundratusentals människolif på en enda natt, äro ej sällsynta.
Vi skola snart se några exempel. Det är särskilt vissa
delar af jordklotet, som äro utsatta för dessa hvirfvelstormar,
och bland dem ha vi i synnerhet att nämna Västindiens
öar samt ännu mera Indus, Ganges och Bramaputras
deltaland samt närgränsande delar af den bengaliska viken.
Vi skola stanna här ett ögonblick och i siffror se
illustrerat, hvilken landsplåga dessa stormar här äro.
Väster om den bortre indiska halfön ligger i norr
och söder en rad öar, som kallas Andamanerna. I
närheten af dessa bruka cyklonerna ofta uppstå. Som af å
nästa sida stående karta synes — där några hvirfvelstormars
vägar äro utmärkta med streck — draga de från denna
ögrupp mot norr, nordväst och väster; än skridande fram
öfver Ganges mynning, medförande oerhörda vattenmassor
och åtföljda af kolossala regnfall, än störta de öfver
fastlandet eller taga de vägen öfver hitre Indiens sydspets.
Att dessa objudna gäster ej äro sällsynta framgår af, att
under de 139 åren från 1737 till 1876 ej mindre än 112
större och mindre hvirfvelstormar rört upp bengaliska
vikens vatten och nått fram till dess stränder.
Under vårt utgångsår 1737 nåddes Ganges mynning
af en sådan storm natten mellan den 11 och 12 oktober.
Ganges vattenstånd steg 12 meter öfver det vanliga och
stormen trängde flera mil upp i dess lopp. Skepp af 60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
