Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
givna; de äro mera självständiga. Ett
synnerligen dåligt teeken för diktaturens
entreprenörer. Småborgerliga stämningar
intränga hos ungdomen, klagar Bucharin.
Det är uppenbart, att detta nya skikt, som
genom industrien dr ages in i bolsjevikemas
inre fästning, som icke varit med om
striderna mot tsarismen, mycket lättare
hemfaller åt missnöjet med de dåliga arbetslönerna,
ofriheten och den slaviska underkastelse
man avkräver det, lättare faller för
men-schevikiska, socialrevolutionära eller
anarkistiska oeh syndikalistiska påverkningar
och sålunda kunna bli ett element till det
bolsjevikiska herraväldets upplösning.
IV.
Ett av de allra viktigaste problemen för
det bolsjevikiska herraväldet är
bondefrågan.
Man uppdelar bönderna i tre skikt: de
fattiga bönderna, de medelstora bönderna
och kulakerna, storbönderna. Bolsjevikerna
stödde sig under revolutionen för
landsbygdens vidkommande på de fattiga
bönderna, ty dessa väntade att komma i
besittning av jord genom revolutionen.
Samtidigt sökte de ”neutralisera” de medelstora
bönderna och bekämpa kulakerna. Snart
gjorde sig emellertid gravitationslagen
gällande. Den medelstora bondeklassen var
Rysslands ekonomiska centrum. Den var
utslagsgivande. ”Bönderna kommendera 1”
utropade Lenin. Det kunde icke längre vara
tal om att ”neutralisera” de medelstora
böndernas klass. • Skulle bolsjevikerna kunna
upprätthålla sitt herravälde, måste det
slutas ett intimt förbund mellan de medelstora
bönderna å ena sidan och
fabriksarbetare-klassen och lantarbetarna å den andra. Ur
denna nödvändighet förskriver sig
bolsje-vikernas reträtt från krigskommunismen till
Nep och fri liandel ete. Zinovjev
uppskattar de fattiga bönderna till 40—45 procent,
de medelstora bönderna till 50 procent och
kulakerna till 4—5 procent.
Nödvändigheten av att stödja sig på de medelstora bön^
derna framspringer icke ur deras massa
(de fattiga bönderna äro ju lika många),
utan ur deras ekonomiska tyngd.
Den fara som enligt Zinovjevs mening nu
hotar bolsjcvikdiktaturen är den, att
kulaki-klassen faktiskt befinner sig i tillväxt oeh
börjar bli en farlig kapitalistisk och
kontrarevolutionär makt. Men kulakerna äro
framför allt farliga, därför att de hota att
taga ledningen över de medelstora bönderna
och förvandla detta utslagsgivande
samhällsskikt till cn makt mot bolsjevikerna.
Klassskillnaden blir allt starkare på landet. Ku~
laken är landsbygdens bourgeoisie. De
fattiga bönderna komma i allt större
ekonomiskt beroende av kulakerna oeh de
medelstora bönderna, vilka senare tillsamman
kräva att komma i besittning av den
kommunala- oeh kyrkojorden, precis som
bon-debourgeoisicn under den stora franska
revolutionen! De kräva till och med, att de
fattiga bönderna skola fråntagas jorden,
därför att de på grund av sin fattigdom
icke själva kunna bruka den, utan
utarrendera den till kulakerna och de medelstora
bönderna. Kulaken har sin naturliga
bundsförvant i städernas nep män, spekulanter,
en viss del av specialisterna inom industrien
och en del av de intellektuella.
Kulakiklas-sen är numerärt liten, men den besitter en
stor ekonomisk tyngd i samhällslivet. Den
är en verklig fara.
Sokolnikov förklarade likaledes, att elden
måste inriktas mot de rika bönderna, som
för framtiden skulle komma att uppsuga allt
mera jord, varigenom kapitalismen i byarna
skulle utvecklas. Kamen ev förklarade, att
föregående partikonferens’ beslut om
arrende och lönearbete uteslutande var en
eftergift åt de rika bönderna. (Som bekant
beslutade den åsyftade partikonferensen att
införa Nep även i jordbruket genom att
bestämma, att de som icke själva kunde
bruka sin jord skulle ha rätt att arrendera
bort den. Denna bestämmelse följdes av
ett annat komplement, nämligen det, att
privata jordbesittare skulle ha rätt att köpa
de fattiga böndernas arbetskraft. Alltså
infördes kapitalistiskt lönearbete,
kapitalistiskt arrende av jord. Man öppnade dör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0049.html
