Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han oek senare som sociolog (i Précis de
so-ciologie, Sociologin i sammandrag 1909)
Proudhons ömsesidighetslära äga en ”för
individualistisk oeh anarkistisk stämpel”.
Tidigt i intim beröring mod 1850- och
1860-talens många socialistiska flyktingar, för
vilka Bryssel var en genomfarts- eller
uppehållsort, insöp de Greef den socialistiska
åskådningen. Sociologin är enligt en av
hans definitioner ”vetenskaplig socialism”.
Sin sociologiska bana började han med ett
arbete som han betitlade Inledning till
sociologin, ett arbe le på två delar, av vilka
del I utkom 1886 oeh del II 1889.
Med samma likställighetsideal och i
samma anda som Proudhon talar de Greef om
ankomsten av ett samhälle av allmän frihet
oeh likhet. Utvecklingen går från tvångets
tillstånd till frihetens, från auktoritetens
herravälde till kontraktets. I stället för
regering över personer träder förvaltningen
av ting oeh ledning av produktionsprocessen.
Enligt de Greef går det nu härskande
lönslaveriet över i fri överenskommelse genom
kontrakt liksom på tidigare samhällsstadier
det personliga slaveriet övergått i
livegenskap, livegenskapen i lönsystemet. Men
lönsystemet kommer i sin tur att lämna plats
”för agrikulturella oeh industriella unioner
eller syndikat mer och mer fria från alla
föreskrifter utifrån”. 1 politiskt hänseende har
utvecklingen gått från despotism till fri
republik men den fria republiken skall liksom
all stat överhuvud även komma att upphöra
oeh i dess ställe skall följa den fria, på
kontrakt baserade sammanslutningen.
Framtidens ”politiska” organ äro de för sina
ändamål bildade syndikat av bytesförmedlare,
producenter oeh konsumenter, familjeråd,
konstnärliga och vetenskapliga sällskap,
skolkommittéer. Dessa speciella organ
besluta om sina egna intressen, organisera sin
egen disciplin, sin egen rätt, sin egen
förvaltning. Direkt eller genom ombud i
allmänna eller distriktsförsamlingar
konstitueras parlament (— fackparlament,
industri-parlament, kongresser) ävensom
exekutiv-och administrationskommittéer. Medelst en
sådan social organisation komma
partifrågor och majoritetsvälde att så gott som
absolut förlora sin nuvarande betydelse, då de
sociala intressena få göra sig* gällande var
i sin sfär och i relation med andras sociala
intressen oeh i känslan av att dessa
förhållanden äro en källa till större oeh högre
fördelar. Lagen är från denna stund icke mer
en akt av suveränitet, en majoritetens
påbjudna obligation för minoriteten men
resultatet av en entente, av en överenskommelse
om ömsesidiga koncessioner, väl
tillmärkandes under fria och lika villkor.
Det parlamentariska systemet, baserat på
den metafysiska principen om nationens
suveränitet och majoriteternas partiherravälde,
hemfaller då under ”förakt och avsky”.
Staten blir oekså alltmer en abstraktion, dess
ledning oeh allmängiltighet mer skenbar än
verklig. Samhällena emancipera sig från
all auktoritet på samma gång de finna i sig
själva sin rättvisa och sin lag. ”Låt staten’’,
skriver de Greef 1889 i sin Inledning till
sociologin, ”blott mer och mer abdikera till
förmån för de naturliga grupperna och det.
finns ingen, än så stor reform som dessa
icke skola vara i stånd att realisera genom
deras eget initiativ”. (Jfr McDougalls
uttalande om engelska karaktären i en not
längre fram).
Då den allmänna rösträtten synes de
Greef otillräcklig för det nya
samhällssystemets genomförande, måste ett annat
representation ssystem införas än det nu gällande
valkretssystemet, nämligen ett valsystem
efter yrke eller sysselsättning, så att var
grupp eller vart fack väljer sina
representanter. Den nuvarande demokratin på
allmänna rösträttens grund ersättes av en
professionell federalism, med andra ord av ett
rådssystem som för första gången fått,
ehuru blott till en mindre grad praktisk
tillämpning i den ryska sovjetismen.
De Greefs politiska system
överensstämmer kanske mest med de politiska linjerna
hos den engelska gillesocialismen som under
det andra oeh några år in i det tredje
decenniet av innevarande sekel utvecklade en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
