Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kraftig litterär kampanj men som nu
stagnerat.*
Före de Greef hade en berömd engelsk
rätt ssociolog, H. S. Maine, i ett år 1861
utkommet, sedan i flera upplagor upplagt
arbete om äldre-tiders lagstiftning — Ancient
Law — och dess förbindelse med samhällets
äldre historia och de3S förhållande till
moderna idéer gjort gällande att
samhällsutvecklingen varit ”en rörelse från statstvång
till samhällsfördrag” (thé movement of thé
progressive societies has hitherto been a
movement from status to contraci)
varigenom statens tvångs makt under utvecklingens
gång undan för undan fått i lagstiftningen
ge plats för samhällsmänniskans allt
starkare frihetsbehov, så att man en vacker dag
kan vänta statstvångets fullständiga
avlösning genom en frivillig överenskommelse
enskilda oeh organisationer emellan.
Englands store sociolog, Herbert
Spen-cer, den extrema engelska individualismens
målsman,** tar upp Maines tanke i sitt verk
Sociologins principer (4 delar utgivna
under åren 1879—1882) och återkommer i sina
senare arbeten gärna till den för kontraktet
liggande personliga frihetsidén. Spencer är
till den grad individualist att han gott kan
betecknas som individual anarki st i
prou-dhonistisk mening, om icke fullt så dock till
tre fjärdedelar.
Enligt denna sociolog är det nuvarande
* I ett trev till tyska översättaren av den engelska
gillesocialismens litteratur använder en av dess förf.
Stirling Taylor om G. D. H. Cole, den produktivaste
av gillesocialismens alla författare, uttrycket ”cn
utslocknad vulkan’’ (omnämnt i översättarens företal
till A. J. Pentys 1924 översatta skrift "Pa väg till
en kristlig sociologi”.)
** MacDougall, till börden själv engelsman, skriver
om det engelska skaplynnet i ”Gruppens själsliv” (ny
ligen översatt) å sidan 242: ”1 England Lar det po
litiska livet alltid kännetecknats av en stark avoghet
mot den centraliserade makten och en benägenhet att
genom lokala aktioner och privata ansträngningar söka
uppnå allt som varit möjligt... Stora institutioner,
universitet, skolor, sjukhus, järnvägar, kanaler,
dockor, försäkringsbolag, ja t. o. m. vattenledningar
och telefoner och mycket annat, som, efter vad man
skulle tycka, naturligast borde upprättas av staten,
ha vanligen startats och arbetat genom enskilda eller
privata sammanslutningar av individer”.
samhället ett efter militära principer styrt
samhälle som en given följd av det på
erövring baserade och av erövrare styrda
”militärsamhället7’ men som efter hand och
evolutionistiskt omdanas mer oeh mer till en
högre samhällstyp, det industriella
samhället. Frän ”ett system av status” går
samhällsutvecklingen till ett ”system av
kontrakt” (frivillig samverkan), utmärkande
för ”den industriella samhällstypen”. De
gamla samhällena ha alla varit erövrande
samhällen och visa oss därför överallt de för
en militärisk regim utmärkande
kännetecknen’’ ... Den styrande makten har
uppkommit av och genom krig och plundring” och
lagarna ha ”stiftats i de härskande
klassernas intressen”, lyda hans ord i ”.Individen
gentemot staten” (sv. översättningen sid. 60,
61, 118.)
Gå vi så vidare finna vi flera av de mo-
Den arbetslöse. Åv Fr. IVendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
