Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den första satsen i I. W. W :s
princip-fÖrklaring fastslår, enkelt och kraftigt,
klassamhällets existens oeh som en följd
därav klasskampen:
”Arbetarklassen och arbelsk öpar klass e n
ha ingenting gemensamt. Det kan icke bli
fred så länge hunger och nöd härskar bland
miljoner av det arbetavide folket, medan
fåtalet, som utgör arbetskÖparJclassen, har allt
detta livets goda. Mellan dessa båda klasser
måste en strid föras till dess samtliga
världens arbetare organisera sig som klass,
tager jorden och pr odu ktio nsmas kinerict i
besittning och avskaffar lönesystemet”.
Att denna sats erhållit sin formulering på
grund av en revolutionär anda, f ramskap ad
genom kontakten med det revolutionära
tänkandet och den revolutionära universella
propagandan, oeh ieke som någon speciell
produkt av den amerikanska industrien, är
ju uppenbart. Däremot torde nästa sats få
anses som ett mera speciellt uttryck för vad
industriell trustifiering betytt vid
principförklaringens utarbetande, (man bör
påminna sig att princip förklaringen
formulerades år 1905):
”Vi finna att koncentreringen av
industrien i färre och färre händer gör det
omöjligt för fackföreningarna
(yrkesföreningarna) att mäta sig med arb et sköparnas
ständigt växande makt... Dessa förhållanden
kunna förändras och arbetarnas intressen
upprätthållas, endast medelst en
organisation så formad, att alla dess medlemmar
inom en industri, eller inom alla industrier
om så. erfordras, nedlägger arbetet närhelst
en strejk eller lockout inom någon industri
eller avdelning därav förekommer, därmed
görande en oförrätt mot en till en oförrätt
emot alla”.
Att denna, den industriella formen i
I. W. W., som motsats till. yrkes- eller
fack-föreningsf ormen, så starkt betonats i själva
principförklaringen, torde vara förorsakat
uteslutande av den amerikanska industriens
trustifiering oeh trustifieringstcndenser.
Från en rent revolutionär synpunkt sett
skulle man ju lika väl kunnat förvänta, att
man, som exempelvis den svenska S. A.- C.
gjort, lagt särskild tonvikt på det lokala
samorganiserandet av samtliga arbetare
inom alla industrier, men på synnerligen goda
skäl gör man icke detta.
Skulle Fords arbetare i Seattle bli
lock-outade så vore intet vunnet med att stadens
övriga arbetare gingo i sympatistrejk.
Däremot skulle man verksamt kunna bekämpa
automo b ilkungen om samtliga arbetare i
Fords verkstäder, varhelst dc befinna sig,
gå i strejk.
I Sverge finna vi ett delvis olikartat
förhållande — oeh troligen också på den
europeiska kontinenten. Skulle exempelvis Stora
K opparbergsbolaget kasta ut sina arbetare i
ett av sina verk, så finna vi att samma
bolag, kanske på samma ort, driver ett halvt
dussin andra verk inom andra
produktionsgrenar. Att man medelst lokal aktion i
samtliga dessa verk, eller isynnerhet i dc verk
på vars ostörda drift bolaget vid en dylik
tidpunkt är mest beroende, kan åstadkomma
åsyftat resultat, är ju självklart. Således
finna vi att båda formerna bli fullt logiska
och förnuftiga när man blott ser dem i sin
rättii belysning.
Fackföreningarna i Amerika, i likhet med
de svenska, göra naturligtvis upp avtal och
kontrakt med arbetsköparen. Dylika avtal
äro (lock begränsade till vissa distrikt.
Sålunda har samma bolag, eller trust, avtal
med sina arbetare, som utlöpa på olika tider
i olika distrikt. Resultatet är att exempelvis
arbetarna vid General Electric i New York
gå i strejk medan maskinarbetare,
tillhörande samma fackförening och arbetande
för samma bolag i en annan 3tat, stå kvar
vid arbetet. Att dylikt organiserat
strejk-bryteri, som florerade om möjligt än värro
för tjugo år sedan än det gör i dag, skulle
starkt påverka besluten vid I. W. W :s
bildande torde icke behöva påpekas.
I. W. W. har ständigt med skärpa vänt
sig emot avtal som förbinder arbetarna till
att leverera arbetskraft på vissa bestämda
villkor för en viss bestämd tid. Dylika
avtal utgöra, enligt I. W. W., endast ett
direkt säljande av arbetarna utan att
förpliktiga arbetsköparen till någonting. Är det
goda konjunkturer inom industrien tvingas
arbetarna att arbeta för den förut bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
