Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från andra källor, som icke äro mindre
förkastliga.
Sådana källor äro, enligt Cornelisscns
teori, i första hand beslaglä gg an det av
naturtillgångarna : fyndigheterna av minera-
lier, kol, petroleum, vattenfallen,
mineral-vattenkällorna, liksom beslagi ägga n det av
allt det som överlämnats oss av seklers
arbete : uppodlad jord, kanaler, vägar, broar
etc. Marx tog i själva verket för skapandet
av värdet endast i betraktande det
närvarande arbetet och negligerade det
förgångna arbetets medverkan. För det andra:
spekulation i andra människors behov,
spekulationer som exempelvis tillåter karteller
och truster att påtvinga oss monopolpriser
och uthungra konsumenterna.
Redan härav framgår det hur den
marx’-ska uppfattningen om kapitalets funktion
oeh dess förmåga att skapa profit är
föråldrad och oförmögen att motstå deri kritik
som formuleras på basis av de nuvarande
förhållandena.
Man ser exempelvis i våra dagar
tillfällen, där arbetet oeh kapitalet ingå förbund
för att bekriga konsumenterna genom att
höja priset på produkterna. Vid sidan av
höga vinster för företagarna kan man
också påvisa vissa privilegier hos kvalificerade
arbetare, uppnådda därigenom att man låter
den största tyngden av exploateringen av
arbetet falla på de icke kvalificerade
arbetarna oeh genom att obarmhärtigt —
isynnerhet i dc nya länderna —• profitera på
den stora massan av immigranter.
Det finns också andra möjligheter för
skapandet av profit förutom de redan
nämnda, exempelvis exploatering av uppfinningår
och av alla dessa förbättringar av
produktionen genom vetenskapsmännens arbete,
förfaranden som ingenting har att skaffa
med exploateringen av arbetskraften enligt
den marxistiska formeln. Det finns
dessutom en i vår tid mycket betydande profit
-källa: förfalskning av levnadsmedel,
framställandet av vad man kallar efterapningar
och framställandet av underhaltiga varor.
Kapitalisten är i vår tid den främste
sabotören.
Det finns blott en pröfitkälla, säger Cor-
nelissen, med avseende pa vilken den
kapitalistiske företagaren synes fylla en i och
för sig nyttig uppgift: som teknisk eller
kommerciell ledare av företagen. Deri
kapitalistiske företagaren kan påstå, att. hans
goda rätt är oangriplig i detta avseende
(oangriplig relativt taget). Men Cornelissen
framhåller också i sin bok, att i dc stora
företage.n ledningen av arbetet numera är
skild från den egentliga kapitalistens
funktion. Aktiebolagen köpa på marknaden
kompetenta direktörer, ingenjörer,
kemister på samma sätt som de köpa sina
vanliga arbetare. Detsamma gör
produktions-och konsumtion skooperationen och
lant-brukskooperationen. Man kan därför icke
betrakta dessa direktörer och tekniker (i
sin egenskap av direktörer och tekniker)
som exploatörer, monopolister eller
spekulanter; man måste betrakta dem som
producenter. Ur denna synpunkt äro de
tekniska ledarna, teknikerna etc. högt
kvalificerade arbetare. I framtiden skola dessa
producenter förena sig med de övriga
producenterna för en samhällelig produktion.
I ett kapitel i sitt verk, ett kapite] om
arbetets exploatering, visar Cornelissen
med stöd av officiella siffror hur inom
exempelvis spetsindustrien oeh
konfektions-industrien (med hemarbete) kapitalistens
eller mellanhandens profit kan uppgå till
50, 100, ja, anda till 500 procent och ännu
mera. Det är industrier inom vilka
handarbetet är förhärskande och dar maskinerna
spela en mycket underordnad roll.
Beträffande exploateringen av naturrikedomarna
anför författaren långa rader av svindlande
profitsiffror och visar hur man i enstaka
tillfällen nått till vinster av 1,400 procent
pr år. Höga dividender av upprörande
storlek leder till att bolagen dela aktierna
i tiondedelar för att för allmänheten
un-dansmussla det verkliga förhållandet. Det
finns mycket av intresse i detta kapitel, som
illustrerar den kapitalistiska utsugningen.
Jag ställde ännu en fråga till vår
kamrat : Ha även de andra socialistiska
ekonomerna, som kritiserat Marx, följt samma
linje som ni?
Det förckornmrr hos tysken Bernslein,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
