Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur S. A. C. kom till
I IIA I DET FÖREGÅENDE SETT
hur Skånekonferen serna resulterade i
tillsättandet av en kommitté på konferensen
nummer två den 30 januari 1910. Denna
kommitté fick i uppdrag att sammankalla
till en kongress för eventuellt bildande av
■en ny organisation på basis av den lokala
samorganisationens idé. Med lovvärd
snabbhet skyndade kommittén att utarbeta en
broschyr, ett slags programskrift för den
nya organisationsprincipen, som utgavs
under titeln "S ver ges Arbetares
Centralorganisation, byggd på Lokala
Samorganisatio-■ner, en kort framställning av dess mål och
medel, administrations- och organisations-
form och cless taktik med hänsyn till
ekonomisk och industriell utveckling.”
Vi tro det är lämpligt, att i detta
sammanhang referera de idéer, som framfördes
i densamma.
Inledningsvis betonas det att den rådande
indelningen av arbetarnas
kamporganisationer i yrkesgrupper och skråförbund icke
längre motsvarar tidens krav med avseende
på den industriella och ekonomiska
utvecklingen. I tu t oeh ordning bemötas alla de
väsentliga invändningar mot den föreslagna
nya organisationsformen, vilka resas av
anhängarna av det gamla tillståndet. Rädslan
för att de skilda grupperna genom den nya
hos italienaren Graziadei och andra
representanter för ”revisionismeri” angrepp mot
den ortodoxa marxismen. De erkänna de
misstag som ligga till grund för de
marxistiska teorierna. De ha likaledes Övergivit
•den gamla, teorien om mervärdet, men de ha
icke presterat något mera till botten
gående arbete beträffande inflytandet från
andra källor till profit än exploateringen av
årbetet. Men våra synpunkter äro för
övrigt ieke desamma. Dessa ”revisionister”
-äro i allmänhet politiker som ha föredragit
•att liera sig med den demokratiska vänstern
för att göra ”praktiskt” arbete och för att
föreslå reformer på alla möjliga områden:
gruvkoncessioner från staten till privata
bolag* på villkor att staten erhåller en del av
den profit som uppstår, skydd för
uppfinningar och den intellektuella produktionen,
beskattning av kapitalet, nationalisering
(vilket icke är detsamma som socialisering)
åv gruvorna, vattenfallen etc.
Cornelissen förklarar sig vara allt för
sträng iakttagare av livets verkliga
förhållanden för att icke erkänna att
förstatligandet ännu många år framåt kommer att
genomföras och upprätthållas inom vissa
områden som beträffande järnvägarna, post
•och telegraf, bankväsendet etc. Men även
i dessa fall kominer det att framstå
nödvändigheten av att genomföra ett personligt
ansvar för arbetet och arbetsuppgifterna.
För sin del tillskriver han å andra sidan
arbetarnas driftsråd inom storindustrien en
stor betydelse. De kunna komma att utöva
ett stort inflytande på arbetsvillkoren oeh
bli ett redskap Lill uppnåendet i framtiden
av att arbetarna bli kapabla att leda de
företag inom vilka de arbeta. Han
tilldelar också konsumtionskooperationen och
jordbruk skooperation en och en viss kategori
av produktionskoop eratio nen betydelse,
isynnerhet om de besjälas av den anda av
inbördes hjälp, som så starkt blivit
framhävd av Krapotkin.
Cornelissen konkluderar, att det finns
icke ”en enda lösning” av det sociala
problemet, men att framtiden kommer att bli
en mosaik av de mest olika produktions-,
distributions- oeh konsumtionsformer. Det
framtida samhället kommer att finna sin
jämvikt genom att utveckla sig mot ett
fri-hetligt federalistiskt system helt olika den
statliga centralisation, som mer och mer
framträder som parasitismens triumf oeh
människans herravälde över människan.
Paris i februari 1926.
Armando Borghi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
