Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torcle denna utökning av sv.sselsatta arbetare
ha varit ringare än vad man i allmänhet är
behagen att, antaga.
Ett annat spörsmål är om icke en
ytterligare nedsättning av arbetstiden ej längre
i samma grad kan uppvägas med ytterligare
ökad arbetsintensitet oeh mera maskinell
fullkomling oeh därför måste medföra en
relativt större nyanställning av arbetare.
SEXTIMMARSDAGEN. Vid
bedömandet av möjligheten för att skapa flera
arbetstillfällen genom införandet av en
sex-timmarsdag mä ste man visserligen ieke låta
avskräcka sig av svårigheterna, men heller
ieke se bort frun dessa. Endast i den mån
man förmår att klokt beräkna alla de
hinder, som komma att resa sig, endast i den
mån torde arbetareklassen ha utsikt till att
kunna genomföra, sin. aktion och draga nytta
av den. Framförallt måste man se till, att
denna aktion blir internationell, ty detta
torde vara en av de väsentliga
förutsättningarna för att den skall kunna lyckas.
Om ett land, exempelvis Sverge eller
vilket annat land som helst, hade bildat en
avslutad och absolut oavhängig ekonomisk
enhet. som existerade på enbart sin egen
produktion utan att behöva sälja eller köpa i
utlandet, så hade problemet- varit
förhållandevis? enkelt. Nu är sa ieke förhållandet oeh
kan ieke så vara.
Tjåt oss antaga, att de svenska arbetarna
genom en generalaktion kan genomföra
sex-timmarsdagen utan att taga hänsyn till
andra länders arbetare, vilka, konsekvenser
skulle uppstå härav0/ Kn förkortning av
arbetstiden med 25 procent från åtta till sex
timmar skulle naturligtvis öka
produktionskostnaderna. Kunde de svenska järnbruken,
den svenska jämmanufakturen, den svenska
exportindustrien Över huvud taget behålla
sin utländska marknad trots dessa höjda
produktionskostnader? Högst tvivelaktigt. Här
spela även valutaförhållandena in.
Frankrike, Belgien, Tjeckoslovakien producera
billigare med sin låga valuta och gör
konkurrensen på den utländska marknaden
ännu svårare. Om således förbrukarna av
järn och stnl hellre placerade sina order på
länder med lag valuta, vilket också innebär
billig arbetskraft, så skulle följden bli att
produktionen inom vår egen exportindustri
avstannade i stor utsträckning. Den
genomförda arbetstidsförkortningen skulle då
nödvändigt medföra en ökad arbetslöshet
inom denna industri. Denna arbetslöshet
skulle i sin ordning återverka pä andra
industrier i landet och skapa ytterligare
arbetslöshet. Arbetslöshet och icke ökade
arbetstillfällen skulle kunna bli följden
axen sådan isolerad nationell aktion, som icke
motsvarades av liknande aktioner i de andra
länderna.
Å andra sidan kunna vi naturligtvis heller
icke undvara exporten eftersom vi måste
importera en hel del saker frän utlandet som
vi behöva för tillfredssällandct av våra
behov, och vi måste betala denna import med
vår egen export.
Om något enskilt land skulle kunna ha
utsikt att genomföra en nationellt isolerad
aktion, så skulle del vara ett land med låg
valuta, där det icke råder arbetslöshet. I
England, Tyskland, Sverge, Holland etc. ha
vi en hög valuta och en omfattande
arbetslöshet medan del, praktiskt taget icke
existerar arbetslöshet i industriländer med låg
valuta som Frankrike, Belgien och
Tjeckoslovaki et. Där råder det på visst sätt
högkonjunktur inom industrien oeh arbetarna
ha uselt betalt. Men även i ett sådant land
skulle det anmäla sig svårigheter som i
längden skulle göra en isolerad nationell aktion
omöjlig.
En aktion för ytterligare förkortning av
arbetstiden kräver därför, så långt vi
förstå, med nödvändighet en internationell
aktion.
Men en aktion kan icke genomföras utan
en förutgående propaganda, och denna
måste föras medsin det är tid till det.
Europa sitter ännu, xnart åtta är efter världsfreden,
och studerar krigets »laträkning, ()i’h utanför stå
de tvenne, största fordringsägarna - döden och
milit.arismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
