Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mikael Bakunin som
föregångare för syndikalismen.
Av Max Nettlau.
Femtio ak efter bakunins
dödsdag, den 1 juli 1876, är det nog
många, av dem, vilka icke stirrat sig blinda
på den auktoritära dogmen oeh nu se
tillbaka på denne framstående människas
långa oeh mångskiftande verksamhet, som
fråga sig vilka grundlinjer som
dominerade hans verksamhet"? Vilka av hans
idéer äro ännu levande för oss, oeh vilken
betydelse kan han ännu ha för oss1?
Bakunin är av alla känd som en av de
djärvaste oeh följdriktigaste förkämparna för
den mänskliga friheten. Men man har ieke
i samma mån tillräckligt beaktat att
solidaritetens idé aldrig haft någon mera klart
medveten företrädare än honom. Ilela hans
liv genomandas medvetandet om frihetens
och solidaritetens oskiljaktighet oeh önskan
om att kunna förverkliga dem båda, en
åskådning, som han ieke tillägnade sig på
ett senare stadium genom erfarenhet oeh
reflexion, utan som var levande i honom
ända från hans tidigaste barndom.
Så snart Bakunin blev på det klara med
den rena metafysikens illusioner, blev på
det klara med hur varje gudsföreställning
skapades av människorna själva och
återspeglade deras eget tillstånd, så
förvandlades den våldsamme Jehova till en bild
av det stridbara judiska folket, och
Olympen blev en sammanfattning av de grekiska
städernas förbund, en slags republik,
mycket svagt regerad av gudafadern Jupiter,
som själv är underkastad ödets nycker. Så
snart Bakunin förstod detta år .1842,
förstod han oekså enheten av det ekonomiska,
politiska, moraliska och religiösa tryck, som
tyngde mänskligheten och nödvändigheten
av att rensa bort det alltsamman, att
tillintetgöra det, men oekså av att genast åter-
uppbygga allt på frihetens oeh
solidaritetens grundval. Att undanröja den stora
faran av att vid en eventuell förändring
av samhällsförhållandena man åter skulle
börja bygga upp del nya i auktoritär
anda, vilket kunde leda tillbaka till det
förgångna, och att i stället grundlägga det nya
tillståndet på basis av fria
sammanslutningar och förbund — det var detta som
hädanefter ständigt sysselsatte honom.
Denna mänsklighetens oerhörda uppgift
absorberade? hans tänkande och hans
krafter, och han gav fullständigt avkall på att
spekulera Över de framtida formerna, vilka
han helt överlämnade åt de under nya
förhållanden i ett fritt samhälle levande
människorna själva. Han fäste icke större
avseende vid att förutana
vidareutvecklingen av detta fria samhälles problem, och
man finner i hans skrifter oändligt fä spår
till en anarkistisk utopi. Han gick helt upp
i förberedelserna till förstörandet, av det
gamla och skapandet av garantier för ett
återuppbyggande i en frihetlig anda.
Det råder ju intet tvivel om, att han
skulle kunnat göra ett glänsande utkast till
en frihetlig utopi, men sedan han avsvurit
sig metafysiken, blev han trogen mot det
praktiska livet, sådant som han uppfattade
det, och därur framsprang hans
uppfattning om att varje frihetligt skapande
behövde den starkaste sociala, solidariska
grundval.
På grund härav sysselsatte? Bakunin sig
icke med många av de problem, som sedan
hans tid livligt diskuterats. Han gick upp
i den ovannämnda omedelbara uppgiften,
som han betraktade som stor, oeh ägnade
den hela sin kraft. Är han därför för oss
föråldrad, primitiv? Ha vi redan uppnåtl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
