- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) /
106

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inofficiella kontakt med strejkkvarteret. Den
hade naturligtvis, som Cook fastslår,
kännedom om hur ledarna pressade gruvarbetarna
till eftergifter. Den visste således atl,
fackföreningsledarna gjorde regeringens arbete,
att de på sitt sätt hjälpte kapitalisterna.
Slaget var redan till hälften vunnet. Om
man verkligen skulle besluta sig för en
generalstrejk, så skulle denna komina att
ledas av generalstrejkens fiender, ledas av
politiker, som varken hade vilja eller
förmåga att använda sig av detta revolutionära
vapen. De skulle ofelbart komma att
sabotera strejken. Man behövde blott lata dem
hållas.

Fackföreningarnas rep resen tan 11* örsa m ling
hade emellertid börjat förhandla om en
kontrastöt mot gruvägarnas lockout av
gruvarbetarna. Det torde här icke sakna
sitt intresse, att gruvarbetarnas
representanter egentligen ieke voro anhängare av
generalstrejken. De förordade en blockad
från transport arbetarnas och
järnvägsmännens sida, som skulle stoppa all transport
av kol och. inom kort lamslå hela det
ekonomiska livet. Denna plan, säger H. N.
Brailsford, blev ieke accepterad,
huvudsakligen därför att järnvägsmannens ledare
icke fann det riktigt att järvägsmännen
tillsammans med dockarbetarna skulle ensamma
komma att bära stridens börda. Det var
också röster, som höjdes för en generalstrejk
såsom en ännu mäktigare oeh mera
imponerande demonstration av hela den
proletära klassolidariteten. En generalstrejk

Gruvåästen .föres upp t dagen under
striden.

skulle komma att fa en helt annan
psykologisk verkan än en kol blockad.
Generalstrejk blev också beslutad, fast den blev
begränsad inom en viss ram.
Transportindustrien skulle leverera stöt trupper na, men för
transporten av livsmedel skulle det icke
läggas hinder i vägen. Gas- och elektrisk
belysning skulle icke dragas in i strejken, ej
heller renhållning etc. Byggnadsarbetarna
(med undantag av de som byggde
bostäder), arbetarna inom järn- oeh
stålindustrien och inom den tunga kemiska
industrien kallades ut for att giva moraliskt stöd
åt transport arbetarna och för att sätta press
på kapitalet. Som reserv höll man post-,
telegraf- och telefonarbetarna järnte en del
andra branscher, men ledningen hade aldrig
moraliskt mod att kalla, ut dessa grupper i
kampen.

Dessa linjer for den eventuella kampen
uppdrogs torsdagen den 29. Så i sista
minuten hade alltså en plan lagts för denna
så betydande aktion. Ingenting var ht*rett
på förhand. Ifrån torsdagen till måndag
morgon, dä strejken bröt ut, transporterades
enorma, mängder av kol från gruvorna till
järnvägskim Ipunkter och industriupplag.
Jeke ens detta hade man förutseende nog
att förhindra. När pä lördagen rapporter
började strömma in om lockoutens börjande
verkningar beslutade konferensen enhälligt
att besvara detta angrepp med en
generalstrejk enligt ovan angivna begränsning.

I)e politiskt inriktade ledarna, som icke
under några omständigheter ville strid,
hoppades fortfarande på ett förhand li ngsin i tia
-tiv frän regeringen, oeh när detta ieke kom
började de själva tränga sig på regeringen
med en kompromissformel, som innebar en
kapitulation. Sedan den fackliga
konferensen fattat sitt beslut- upplöstes den och all
bestämmanderätt beträffande den kommande
striden överlämnades till
fackorganisationernas generalråd, i vilket J. H. Thomas var
den diplomatiska tormedlingslänken mellan
regeringen och rådet. Under hans
inspiration försökte generalrådet att pressa
gruvarbetarna att acceptera en lönereduktion,
vilket de dock. absolut vägrade. Trots detta
framlade Thomas för regeringen en
kompromissformel, inneslutande nedsatta löner oeh
förklarade för regeringen, att gruvarbetarna
voro villiga att godkänna densamma.
Denna framställning var helt lögnaktig.
Förhållandet var visserligen det, att generalrådet
accepterade denna formel oeh att det
uppenbarligen var berett, efter vad man kan läsa
sig till hos Brailsford, att redan i
begynnelsen lämna gruvarbetarna i sticket oeh pa
egen hand göra upp med regeringen. Denna
skandal undveks emellertid därigenom, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free