Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är således orsaken, till att lagens
bestämmelser om 8 timmars arbetsdag hålles, ej lagen
som sådan.
Som ett ytterligare bsvis på att lagen
ej inverkar på arbetstidens längd kan
nämnas att i Danmark, där ingen lagstiftning
om K timmars arbetsdag finnes, ha
arbetarna ändå denna arbetstid. 8 timmars
arbetsdag ha de danska arbetarna skaffat sig
genom sina organisationers kamp oeh ej
genom någon lagstiftning.
Ett liknande land är England. Där
finnes i allmänhet ingen laglig reglering av
arbetstiden, men torde det vara ett faktum,
att av alla länders arbetare ha de engelska
den kortaste arbetstiden. Och varför? Jo,
därför att England har den starkaste
ekonomiska kamprörelsen bland arbetarna.
Svenska statens utredning om arbetstidens
längd i England fastslår bestämt, att trots
frånvaron av sådan lagstiftning har det
”doek inom praktiskt taget hela industrien
sedan kriget genomförts 48-timmars
ordinarie arbetsvecka samt inom åtskilliga
näringsgrenar än kortare arbetstid”. Som ett
belysande exempel på arbetstidens sänkning i
England, utan lagstiftning, under
10-årspe-rioden 1914—1924 anfÖres i utredningen
följande tabell, som utvisar sänkningen av
antalet arbetstimmar per vecka.
( 1914 1924
Byggn. -verksam het < 46^2 vinter 44 vinter
1 50 somm. 46*4 somm.
Cykel fabriker ....... 53–-54 47
Grafisk industri ... 49–-51 48
Gruvindustri ........ 8 t. pr dag 71, pr dag
Järn- o. stålindustri 53–-68 47
Lervaruindustri ..... 51 y2 47
Läderindustri ....... 54–-56 48
Maskin- och skepps-
byggnadsindustri 48–-54 47
Metallindustri ...... 53–-54 47
Möbelindustri ....... 48–-50 44–-47
Bomullsindustri .... 55V2 48
Ylleindustri ......... 52i/2 _55i/, 48
Trikåindustri ........ 53 48
Färgeriindustri ..... 551/0–-56% 48
Dock arbetare ....... 57 44–-46
Järnvägsmän ........ 48–-72 48
Vägtransport ....... 62–-63 48
Enligt samma utredning utsände den
engelska fackföreningskongreesens
representantskap år 1923 ett frågeformulär till de
anslutna organisationerna angående
arbetstidens längd inom de industrier de hade
försänkningar. Detta gav till resultat följande
tablå, vilken offentliggjordes år 1924.
Antal arbetstim¬ Antal ar¬
mar per vecka betare I %
40 24,500 0.5
42 800,600 17.1
44 305,667 6.5
46 8,500 0.2
461/2 11,590 0.2
47 964,224 20.6
48 1,409,613 30.1
Över 48 1,163,895 24.S
Summa 4,688,609 100.0
”Av samtliga cirka 4,689,000 medlemmar’
anslutna till 133 fackorganisationer
arbetade sålunda 3,525,000 medlemmar eller
omkring 75 % 48 timmar eller mindre i
veckan, 800,000 medlemmar arbetade endast 42
timmar i veckan”.
Det är bevisat att i de flesta länder, dar
en lagstadgad 8 timmars arbetsdag finnes,
göres denna i regel illusorisk genom
tillämpandet av ett omfattande övertidsarbete. Det
kan i detta sammanhang nämnas att här i
Sverge, enligt en nyss av Socialstyrelsen
och Kommerskollegium företagen
undersökning, vid 409 arbetsplatser, som lämnat
fullständiga uppgifter om arbetstidens längd
under år 1924, förekom inte mindre än
2,642,857 övertidet immar, fördelade på dess
83,233 arbetare. Det gör i medeltal per
arbetare och år 56 övertidstimmar.
I England finnes som nämnts ingen
sådan lagstadgad normalarbetsdag. Ej
heller några lagbestämmelser mot ett för långt
utdraget övertidsarbete. Trots detta
förekommer där ej i regel någon- lång övertid.
Detta därför att arbetarna vidmakthåller
sin korta arbetstid.
I utredningen anföres i detta avseende en
passus ur en berättelse av den engelska
yrkesinspektionens chefmyndighet. Den
lyder: ”Arbetstidsförkortningen har icke,
såvitt det kan synas, föranlett någon Ökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
