Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den franska syndikahsmens
förfall speriod.
Au Alexander Scfjapiro.
i.
EN FRANSKA SYNDIKALISMEN
stod på sin höjdpunkt av aktivitet,
makt oeh inflytande under de år som
närmast föregingo det stora kriget. Med
avseende på dess organisation, så omfattade
den franska C. G. T. (Confederation
Gene-rale du Travail), vilken personifierade den
revolutionära syndikalismen, 600,000
medlemmar. Med avseende på dess aktivitet
behöva vi endast- erinra oss dess verksamhet
under Draveil-sirejken 1908, den
generalstrejk som därefter följde som en protest,
oeh den generalstrejk som beslutats för den
8 augusti samma år (när de syndikalistiska
militanterna Pougec, Griffuelh.es, Yvetot
oeh andra blevo arresterade på order av
Clemenceaii, som då var konseljpresident),
1 maj 1909 och de allvarliga och ofta
blodiga strider som ägde rum litet varstädes
av övertidsarbetet, vilket man väntat sig
under tider av arbetsbrådska. Den tid, som
arbetats utöver den förkortade normala
arbetstiden har ieke sammanlagt varit större
utan antagligen mindre än den övertid, som
arbetades under brådskande tider före
kriget utöver den då brukliga längre
arbetstiden. Arbetarna visa ökad obenägenhet för
övertidsarbete och ha i många fall vägrat
arbeta utöver normalarbetstiden, fastän
kollektivavtalen, som bestämma arbetstiden, i
allmänhet fastställa ökade lönesatser för
övertidsarbete.”
Ett rätt så betecknande uttalande från
detta håll där man ingående känner till
arbetsförhållandena inom den engelska
industrien.
Ur denna, den svenska statens officiella
och som ofla ledde till arrestering av
förkämparna, sådana som sjömansstrejken i
Marseille i april 1910 och
hamnarbetarc-strejken i Havre i juli 1912.
1 ideologiskt avseende öste C. G. T. från
tiden före kriget sin kraft och sin enighet
ur den berömda Amient-resolutionen, som
antogs på C. G. T:s kongress i Amiens
1906. I denna resolution förklarades det
uttryckligen att C. G. T. sammansluter
”utanför varje -politisk skola de arbetare
som äro medvetna om den kamp som
måste föras för avskaffandet av löneslaveriet
och arbetsköparedämelResolutionen
definierar syndikalismens roll på följande sätt:
”Den förbereder den fullständiga frigörelsen,
som endast kan förverkligas genom
expropriation av kapitalisterna; som aktiommedel
framhåller den generalstrejken och den an-
utredning angående arbetstidens längd i
olika länder, skulle kunna framdragas massor
av liknande exempel, söm de redan nämnda.
Men det anförda kan vara nog. Det redan
nämnda visar tillräckligt klart och tydligt
att parlamentarismen i detta fall, liksom i
andra, visat sig komplett oduglig att
tillvarataga arbetarnas intressen. De torra men
klara fakta som framgår av utredningen,
stärker den syndikalistiska uppfattningen \
visar att det är arbetarna själva, som
genom sin egen kamp, med hjälp av sina
organisationer, måste kämpa för sina
intressen.^
Parlamenten, regeringarna och lagarna
frigöra ej mänskligheten. Frigörelsen
måste genomföras av arbetarna själva utanför
de statliga institutionerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
