Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marx-Engels-Archiv med
Marx-Engels-insti-tutet i Moskwa som cless utgivare, har tagit
steget ut oeh förklarat Marx vara
”sociologins verklige skapare” (”Marx ist der
wirk-liehe Schöpfer der Soziologie”).
För Sverges vidkommande har den
svenske socialdemokraten G. F. Steffen i en av
honom 1914 utgiven skrift ”Marx oeh
materialismen” å Tidens socialdemokratiska
förlag summariskt fällt det omdömet om Marx
som nationalekonom, att ”hela hans
ekonomiska teoribyggnad har icke visat sig
hållfastare än att den efter ett halvt sekel
ligger nästan fullständigt i spillror”. Eljest
talar Steffen om Marx som ”ekonomistisk”
sociolog. ITos Karleby får samma
uppfattning om Marx som ekonomisk tänkare
en något mildare form, i ty att han säger:
”1 den mån hans verk visar sig värdefullt
och hållbart för nutiden, bör det bevaras
oeh förvaltas; i övrigt får även det gå
(kurs. av mig.) och har gått till förgängelse
— helt enligt hans egen lära”; erinrande
på ett annat ställe att ”den marxska
eko-nomiläran icke förmått föra den teoretiska
ekonomin utöver den ståndpunkt den redan
nått hos klassikerna”. Som social ekonom
står Marx ”helt kvar i den klassiska
ekonomin”, men därför kan det icke påstås
att hans ekonomilära varit för
soeialveten-skapen betydelselös, tvärtom ”har den
vidgat vår insikt i hög grad”. Till gengäld för
detta, om vi så få säga degraderande
omdöme ger Karleby Marx det erkännandet
att hans ”verkliga betydelse för
socialekonomin blir fullt klar först i det ögonblick
man låter honom avträda från scenen som
okonom för att i stället framträda som
sociolog” (jmf. Lenz’ uttalande härovan).
Inför denna något o ra kel mässiga sats står
läsaren rä,tt frågande vad han därmed velat
säga.
Tydligare äro då Ådlcrs, for Karleby
icke obekanta ord (då arbetet, varur
följande citat är taget, ”Die Staatsauffassung
des Marxismus”, 1922, av honom ägts och
lästs): ”Ännu alltid gäller Marx till stor
del i den lärda offentliga meningen som en
huvudsakligen nationalekonomisk tänkare,
eburu just han själv arbetade på att över-
vinna den historiska och teoretiska
begränsningen i den blott nationalekonomiska
ståndpunkten ... Det Marx-Engelska tänkandets
egen betydelse ligger alltigenom på
sociologisk grund. De behärskades båda
fullständigt av problemet rörande det sociala livets
väsen oeh lagbundenhet.” I Griinbergs
”Arkiv för socialismens och arbetarrörelsens
historia”, årgångarna 1913 och 1915 få vi
vidare veta, att genom Marx erövrades för
vetenskapen för första gången ett nytt
område, det sociala livet, utifrån vilket det
blir möjligt att genom en ny teknik
”medvetet omgestalta hela det sociala livet”.
Marx’ sociologiska storverk skulle enligt
Ad-ler bestå i ”upptäckten av den sociala
mekanismen. klarläggandet av de sociala
krafterna samt i uppvisandet av orsakerna till
och riktlinjerna för (den sociala)
utvecklingen”. Som kanske är överdrivet sagt.
Det var mycket nog att han för första
gången gjort ett försök att efter ekonomiska
tankelinjer framställa i princip ett
enhetligt sammanhang i det sociala skeendet.
Man har ständigt fått höra, att Marx
tänker ekonomiskt, bevisar ekonomiskt oeh
drar ekonomiskt sina slutsatser; allt
samhällsliv börjar och slutar med ekonomi, även
idéerna värdesättas oeh omsättas ytterst i
ekonomiska resultat. Människan är
ävenledes uteslutande en produkt av hennes
ekonomiska omgivning, av det geografiska
läget, klimat, jordbeskaffenhet o. s. v. Det
talas också om borgerlig sociologi,
ideologisk sociologi, proletär sociologi, men det
är icke allmän sociologi utan speciell eller
använd sociologi från speciella antingen
klass- eller etiska synpunkter. Utom all
fråga kan man grunda en allmän sociologi
på ekonomi eller hushållning som grundval.
Men huruvida detta är tillfyllest till
förklaring av allt som står i samband med
det sociala livet i tid som varit, i tid som
är oeh eventuellt i tid som kommer, faller
ingalunda av sig självt.
Marx hade — helt naturligt för resten
— synnerligen svårt att komma till rätta
med de förhistoriska tidsåldrarnas
samhällsliv. Han hade i själva verket intet annat
att ty sig till än den tyske filosofen Hegels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
