Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. k. dialektiska historieprocess.
Etnografin, d. v. s. kunskapen om de s. k. vilda
folkens (i motsats till de s. k. civiliserade
folkens) samhällsliv låg i sin linda som
systematiserad kunskap. Men så kommo
1877 Morgans epokgörande undersökningar
om de primitiva samhällsformerna på basis
av hans upplevelser bland irokesernas
indianstam i Amerika och vidare tillämpning
på släktförfattningarna i det antika
Grekland och Rom till Marx och Engels
räddning och hjälp. Marx var da
redan en av sjukdom försvagad man och
kunde fördenskull litterärt icke vidare göra
sig till godo Morgans forskningar för sitt
teoretiska samhällssystem. (I 3:e upplagan
av ”Das Kapital”, som utgavs 1883 av
Engels, säges i cn not, sid. 353: ”Senare
mycket grundliga studier av de mänskliga
urtillstånden” förde Marx till en motsatt
ändrad uppfattning av familjens tillkomst
oeh de sedermera uppkommande många
olika familje- eller äktenskapsformerna,)
Men året efter Marx’ död, alltså 1884,
publicerade Engels ett så att säga supplement
till deras lära om den historiska
materialismen, helt säkert efter föregående
samverkan med Marx, en skrift om ”familjens,
privategendomens och statens ursprung”,
vilket var cn bearbetning av Morgans
förut utgivna skrifter.
Marx’ och Engels’ ekonomiska
historieuppfattning hade med Morgans forskningar
tillförts ett nytt grundläggande element,
nämligen sexuallivets dominerande faktor i
samhällsformernas första eller primitiva
utformning, under det att Marx och Engels
hade försett sig på näringslivet som det
grundläggande samhällsmomentet. Det
utdanades teoretiskt ett nytt, förut icke anat
samhälle, sexualsamhället som det blivit
kallat. Som självständig samhällsbildare har
den sexuella fortplantningen varit lika
grandläggande som någonsin
produktionssättet, d. v. s. produktionen för
livsuppehället och dess teknik överhuvudtaget.*
* L. Woltmann, en utmärkt tysk socialförfattar©
och f. d. socialdemokrat (numera död), skriver i ett
av sina vork, "Der historische Materialismus", 1900:
"Under det att Marx gjorde näringsdriften och det
SOCIALISMENS OCH SOCIOLOGINS
INBÖRDES FÖRHÅLLANDE.
Mellan socialism och sociologi finns ett
intimt samband. Redan deras upprinnelse
täljer därom. Båda sysselsätta de sig med
samhällslivet; socialismen från speciellt den
fattiga och förtryckta klassens synpunkt;
sociologin från det sociala livets ståndpunkt
i allmänhet. Man känner St. Simons
inflytande på Comte, den sociologiska
vetenskapens egentliga upphovsman, deras
fleråriga-samarbete och Comtes tillägnande av flera
av St. Simons idéer som sina egna. St.
Simon räknas ju bland den moderna
socialismens första hanbrytare. Man er inre sig
också Engels’ bekanta yttrande: ”Vi tyska
socialister äro stolta över att vi härstamma
icke blott från St. Simon, Fourier och Owen,
utan även frän Kant, Fichtc och Hegcl”.
Belgiske sociologen de Greef, om vilken
jag talade i en föregående artikel i
föreliggande tidskrift (häftet för april—maj),
definierar (i "Sociologie économique”, 1904)
sociologin som vetenskaplig socialism. Ferri
har också i ett bekant yttrande på en
internationell kongress i Paris velat identifiera
socialism och sociologi samt i sin till vårt
språk översatta bok ”Socialism och modern
vetenskap” sökt uppdra en parallell mellan
dessa båda kunskapsgrenar. Nu får man
icke förgäta att efter hand som sociologin
alltmer blivit en vetenskap för dagen, på
vilken man kan göra sig ett namn, såsom
förr en gång på nationalekonomin, och
sålunda fått ett fritt fält att utveckla sin
andes verkliga eller inbillade
skarpsinnighet och originalitet på, ha även
sociologiska skolor uppstått i mängd, även de mest
besynnerliga, vilka plädera för var sin ”syn”
fysiska behovet till ursprunglig källa ocli hävst&ng
för den historiska utvecklingen, sökte Alnrgnn visa
hur alstrings- och fortplantningsdriften bestämmer
människosläktets utveckling, i det att han
ådagalägger könslivets former och familjens historia som
den sociala gestaltningens materiella grundvalar i
ur-samhället," — Jnif. ock Steffeus hiir förut anförda
arbete, varest termen sexuolsamhälle förekommer,
lian skriver: ”Om samhället allra först bestämmes
av sexualorganisationen och senare, då ekonomin nätt
högre utveckling, av ekonomin —- såsom Engels
anger, så ha vi i teorin ffttt en kompletterande teori,
som säger att samhället i sitt ursprung är grundal
på sexualiteten, icke pfi ekonomin.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
