Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liksom han ej heller kunde vara okunnig om
Engels’ berörda anmälan. För Övrigt säges
i en not till l:a delen av ”Das Kapital”
(s. 375, 3:e uppl.) att den enda
vetenskapliga metoden är ”den materialistiska’’: ”det
är i själva verket mycket lättare”, lie ter det
där, ”att genom analys finna den jordiska
kärnan i de religiösa töekenbilderna än att
omvänt utveckla deras förhimlade
(förgu-dade) former ur vår tids verkliga
levnadsförhållanden. Det senare är den enda
materialistiska och därför vetenskapliga
metoden”.
Det ar sålunda icke rättvist att låta
Engels ensam bära ”ansvaret’’ därför, att han
gjorde socialismen en otjänst med att
introducera denna term i litteraturen.
Engels har även förklarat att ”realistisk” eller
”ekonomisk” hade lika väl kunnat
användas som ”materialistisk”, Man säger från
de rättrognas sida att benämningen är
misslyckad men blir icke dess mindre
ständigt använd. Så säger bland oss övenskar
Arthur Engberg i den fÖnit anförda
uppsatsen om ”nödvändighet och frihet” i
Tiden 1918: ”den materialistiska
historieuppfattningen är en av Engels föga lyckligt
myntad beteckning för en teori som Marx
fann äga giltighet för det försocialistiska
samhällets vidkommande.” Max Adler
finner beteckningen av marxismens grundlära
som en materialistisk historieuppfattning
”mycket opassande” o. s. v. Han vill helst
ha beteckningen utbytt mot ”ekonomisk
determinism” (accepterat av Oppenheimer i
hans ”System der Soziologie”), redan
använt av Ferri i hans ”Socialism och modern
vetenskap”, (översatt 1903, i original
utgivet 1894). Det ena med det andra
ådagalägger hur missnöjda de nya filosoferna
i marxism äro med den engels’ska
namnbeteckningen på Marx’ samhällslära.
VARFÖR INTE LIKA GÄRNA
”SOCIOLOGISK HISTORIEUPPFATTNING” ?
Är ”materialism” som beteckning för Marx*
historism ”opassande”, varför då inte kalla
den helt enkelt den sociologiska
historieuppfattningen? Den kommer därigenom icke i
kollision med den, av (rumplowiez
representerade och av honom kallade sociologiska
historieuppfattningen som jag förut i flera
av mina skrifter bekantgjort: i ”Sociologins
allmänna väsen” (1923), i ”Makt och rätt”
(1917), i ”Socialismen i Sverge” (1913).
Tvärtom betecknar Hammacher, en
”socia-liserande” kantian, som skrivit en diger bok
på över 700 sidor om marxismens
filosofiskekonomiska system, Grumplowicz som
”anhängare” av den materialistiska
historieuppfattningen* ; e.tt påstående som är i
största behov av förtydligande, då den
sociologiska historieuppfattningen, vilket även
Hjunmacher inser, är en utbildning och
komplettering av Marx’ speeiellt
ekonomiska historism.
Grumplowicz gör folkrörelserna, utan att
förbise ekonomins grundläggande karaktär,
till en grundläggande samhällsbildandc
faktor, uttryckligen till statens uppkomst oeh
klassbildningarna inom staten. Det är vad
man skulle kunna kalla den etnologiska
faktorn. Stat, nation, folk äro en
blandning av med varandra sammanträffande
folkslag och raser, vilka efter hand oeh
successivt till följd av kultur och
blodblandning sammansmält till just vad vi
kalla ett folk, en nation, en stat. Det
uppstår oeh utvecklas en assimileringsprocess
av etnologiska folkelement. Oftast har
upprinnelsen till en stat eller ett folk ägt
rum genom inkräktning oeh våldföring
medelst krig av ett folkslag eller en folkras på
en annan ras eller annat folkslag.
Sociologiskt är fördenskull Gumplowicz’ stats- och
samhällsteori vidsyntare än Marx’ specialsvn
på samhällsföreteelserna.
Inom staten uppstå klass-, stånds- oeh
partibildningar genom en ömsesidig
intressekamp av huvudsakligen politisk men även
ekonomisk och social natur. Staten är ett
komplex, ett aggregat, en mosaik av
samhällen; och dessa samhällen är det som bär
namn av klasser, stånd oeh partier. Staten
är det största av samhällena, omslutande de
* Samma uppfattning uttalade jag 1913 i min
skrift "Socialismen i Sverge", innan jag lärt känna
Hammachers arbete, b om ej skett förr än
innevarande Sr, ehuru utkommet 1909. Se där milt
koncentrat av Gumplowiez’ grunduppfattning, s. 246.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
