Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela produktionen oeh konsumtionen till
bästa för hela landets befolkning.
De engelska arbetarna göra med andra
ord do idéer till sina egna, som framträdde
redan 1830 hos Robert Owen, när denne
sökte bilda sina arbetareunioner. Senare
sökte de engelska trades unions
(fackföreningar) att samman med representanter
för de franska arbetarna förverkliga dessa
idéer om internationell sammanslutning, när
de efter sitt första sammanträffande i
London 1862 bildade den första Internationalen.
Denna organisation representerade, som
bekant, en internationell sammanslutning av
fullständigt a-politiska arbetare faek
föreningar, vilka fullföljde ett dubbelt syfte: en
daglig kamp mot kapitalet och
åstadkommandet av grundvalen för ett nytt
socialistiskt system. Men då ”blandade sektioner”
även kunde vinna anslutning, så fick detta
till följd att personer anslöto sig, som icke
tillhörde någon yrkesfÖrening, men som
eftersträvade arbetets befrielse från
kapitalets ok. Denna international existerade
ända till slutet av 70-talet, när den blev
undertryckt genom oupphörliga förföljelser
från regeringarna och genom intriger från
dc politiska partierna. Den andra
Internationalen var icke en sammanslutning av
arbetarnas fackliga organisationer; den blev
en sammanslutning av de olika ländernas
socialdemokratiska partier.
Med den första Internationalens
försvinnande försvann i England den kraft, som,
enligt stiftarnas tanke, ibland de engelska
fack organisationerna skulle ha utbrett idén
om den soeiala revolutionens annalkande oeh
nödvändigheten av att den förbereddes av
arbetarna själva. De lokala
fackorganisationernas dagliga kamp emot exploatörerna
har undanträngt de längre bort belägna
målen. Och det måste erkännas, att
majoriteten av de aktiva medlemmarna inom de
fackliga organisationerna, de som dag för
dag arbeta för dessa organisationer och
deras strejker, förlorade ur sikte
arbetareorganisationernas slutmål — den socilala
revolutionen. Det är först under de sista fem
eller sex åren före kriget som man förnam
ett återupp vaknande intresse för detta
grundläggande problem — under
inflytande av ett liknande uppvaknande över hela
världen.
I detta avseende har isynDerhet de
syndikalistiska rörelserna i Frankrike och
Italien Övat inflytande och uppvaknandet i
Förenta Staterna, där det under namn av
”Världens Industriarbetare” utvecklats en
rörelse som direkt tagit till uppgift kampen
emot kapitalet med hänsyn tiU överförandet
av all industri från kapitalisternas händer
till de i mäktiga fackorgamsationer
sammanslutna producenterna. Den första
revolutionen i Ryssland, 1905, har också övat
inflytande i samma riktning, liksom den
allmänna, nervösa situationen inom Europas
sociala liv under de år som närmast
före-gingo kriget. Den fasansfulla tid, som
kriget låtit oss genomleva, och det elände som.
kriget medfört för hela världen, samt den
ryska revolutionen, ställer utan tvivel hela
världen inför frågan om nödvändigheten av
en social revolution.
Men — det är åtskilligt mycket mera att
säga om denna rörelse än vad jag kan säga
här. Jag återgår därför till de
slutledningar till vilka jag kommit vid studerandet av
det ekonomiska livet i England.
*
Den andra slutledning till vilken jag kom
var följande: de civiliserade ländernas
nuvarande ekonomiska liv är uppbyggt på en
felaktig bas. Den teori som de ekonomiska
vetenskapsmännen lovprisa består däri, att
jordens folk delas i tvenne kategorier: den
ena är tack vare sin överlägsna uppfostran
kallad att framförallt sysselsätta sig med
framställningen av alla slags varor —
textiler, alla slags maskiner, motorer etc; den
andra är på grund av sin begränsade
förmåga dömd till att frambringa levnadsmedel
till folken av den förra kategorien och
råprodukter till deras fabriker. Varje lära i
politisk ekonomi ger uttryck åt denna teori.
Det är härigenom den engelska bourgeoisien
skaffar sig sina rikedomar och det är på
samma sätt övriga länder vilja skapa sig
rikedomar — genom utvecklandet av sin
industri på bekostnad av de efterblivna folken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
