Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras biscuits, uonfitur oeh marmelad, deras
Ceylänthfr, oeh deras olja från Sidney ete.,
avsättes icke allenast i England, men
också bland kooperatörerna i andra länder. Om
det å andra sidan är riktigt, att det
engelska Cooperaliva Wholesale Soeiety endast
säljer en tredjedel av vad de anslutna
konsumtionsföreningarna omsätta till sina
medlemmar, om dessa medlemmar i sin ordning
endast köper en del av de behovsartiklar,
som deras föreningar kan förse dem med,
så är det en bekräftelse på den tidigare i
mina artiklar formulerade principen, att
den kooperativa kundkretsen upphör att
vara en trogen och säker kundkrets, när den
bättre kan tillvarataga sina intressen
utanför de kooperativa affärerna.
Låt oss sammanfatta: det är naturligt, att
dc sammanslutna konsumenterna icke nöjer
sig med att borteliminera detaljhandlarnas
vinster genom ett lokalt kooperativt
handelsföretag såväl som de stora oeh
medelstora mellanhändernas genom kooperativa
grosshaiidelsföretag, men så snart de försöka
att efter sina första segrar likaledes satta
sig i besittning av fabrikantens och
transportörens profit, så finna de, att de
svårigheter, som möta dem, när dc kasta sig in på
produktiva företag oeh transportföretag, äro
av betydligt mera allvarligt slag — på
grund av tekniska förhållanden — än de
som de redan mötte på handels
verksamhetens område.
Ju mera de kooperativa företagen
avlägsna sig från det området av produktionen,
som står i närmaste förbindelse med
konsumtionen, ju mera de försöka att tränga
in på området for framställandet av råvaror
och halvfabrikat, som ieke tjänar det
direkta konsumtionsbehovet hos deras
medlemmar, desto mera hli de oförmögna att
konkurrera med de organiserade företagarna.*
* Denna regel omfattar naturligtvis en mängd
kategorier av direkta konsumtionsartiklar. Vi
ansluta. oss exempelvis helt oeh hållet till den mening,
3om uttalats av organet for arbetarnas kooperativa
produktionsföretag i Frankrike beträffande
arbetarnas glasbruk i Albi, när detta halvsyndikalistiska
företags misslyckande ådrog sig all a 3
uppmärksamhet oeh vissa kritiker rekommenderade dess
”utveckling till kooperativ typ”’ ”Buteljindustrien,
åtminstone i den omfattning, som glasbiuket i Albi
framträdde, är det sista om-5de, pä vilket behovet skulle
Även om den kapitalistiska konkurrensen
i framtiden kom att fullständigt försvinna,
skulle det icke vara konsumenterna men
väl de organiserade producenterna
(händas och hjärnans arbetare), det skulle
åligga att tekniskt organisera
produktionen.
Men det finns arrangemang, som man
accepterar i brist på bättre. Under den
närmaste framtiden kunna
konsumtionsföreningarna ännu utvecklas och tillväxa i de mest
olika riktningar, om de; nöja sig med att
åstadkomma samförstånd med vissa
producentgrupper hellre än att trots alla
tekniska svårigheter söka erhålla det direkta
herraväldet över produktionen.
Således dragande fördel av
producenternas tekniska kunskap och erfarenhet kan
konsumtionskoopcrationcn, i utbyte mot den
nya kundkrets och det kapital den tillför,
uppställa sina speciella villkor och
eventuellt utöva en effektiv kontroll över
produktionen.
Det är detta en viss skola av franska
kooperatörer har förstått, kända under
namn av Nimesskolan. De föreslå ett
intimt samarbete mellan konsumtions
kooperationen och arbe lar nas pro éuktions
föreningar.
Men denna princip, sådan vi fatta den,
kon utsträckas ut över den kooperativa
rörelsen och likaledes tillämpas (av
konsumtio nskoo per ationen) på många kapitalistiska,
kommunala eller statliga företag.
I det praktiska livet, vilket vanligen går
före varje teori inom samhällsvetenskapen,
förekommer redan en sådan tillämpning i
stor utsträckning och antalet fall stiger för
varje dag.
Sålunda deltager kooperativa förbundet i
Schweiz icke allenast i den federala
kvarnrörelsen i Zurich, men det är också den
gjort sig gällande (för de kooperativa
konsumtionsföreningarna), helt enkelt på grund därav, att
buteljer icko äro en hemmets förbruksartikel. Den
del som skulle kunnat absorberas av
konsumtions-förenigarna var helt obetydlig i jämförelse med
Ålbi-gla sbrukets produktion pä 7,500,000 buteljer per år.
På grund därav hade den organiserade
kooperationen intet intresse av att låta producera buteljer,
med mindre den ville sälja dem på marknaden, och
den undandrog sig därför sin verkliga uppgift.”
(L’AsRoc.iation Oiivriére den 26 juni 191S, sid. 4.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
