- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1925: (dec) ; Årg. 1(1926) /
169

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de av tanken att draga största möjliga
fördel av det koopertiva företaget. Det finns
kooperativa företag, där personalen redan
intar en privilegierad ställning i jämförelse
med arbetarna inom den kapitalistiska
industrien, men likväl behandlar det
gemensamma företaget, som de ieke skulle
behandla en privat arbetsköpare oCh hans
företag.

Därför har man vid många tillfällen inom
kons umticnekooperatio nen ställt sig frågan
om hur man skall kunna reagera mot icke
resonabla krav från personalen, och vilka
åtgärder man skall kunna vidtaga i denna
synnerligen delikata fråga.*

Vi skola ieke i detta sammanhang
diskutera dessa åtgärder. Enligt vår mening
borde ett samförstånd kunna komma till
stånd mellan de rivaliserande parterna vid
konsumtionsföreningarnas möten på
grundval av principen om demokratisering av det
industriella och samhälleliga livet, utan att
man behövde tillgripa drakoniska åtgärder
emot dessa företags personal, oeh utan att
lösningen av konflikterna mellan
personalen och den ansvariga ledningen behövde
överlämnas till utgången av ett krig.**

Vi ha i samband med vår undersökning
blott velat framhålla detta problem, för att

* Sekreteraren för den tyska
konsumentkooperationens ccntralförbund, Heinrich Kaufmann,
förklarade i sin berättelse inför kongressen den 17—19
juni 1907: "Sedan nr tillbaka är jag besjälad av

den fasta övertygelsen, att det sätt. på vilket tre till
fyra hundra personer, bland vilka företagets
personal vanligen är i majoritet, numera besluta och
bestämma på våra möten, blir mer och mer
otål-bart för de tiotusenden av våra medlemmar.”

** Låt oss taga ännu ett exempel från tiden före
kriget, en mera normal och mindre orolig tid än
den vi för närvarande genomleva. Tidningen ”Vol-

visa de sammanslutna producenternas makt
inom det moderna ekonomiska livet, en
makt som konsumtionskooperatismens nitiska
anhängare icke alltid håller räkning med i
tillräcklig grad vid uppgörandet av sina
f ramtidsk alkyl er.

Låt oss till slut anmärka, beträffande
producenternas ingripande i
konsumtions-kooperationens verksamhet, att detta
ingripande nödvändigt skapar allt allvarligare
svårigheter efter hand som kooperationen i
allt större omfattning engagerar sig i
produktiv verksamhet och för det helas
framgång börjar att bli beroende av den <uda
harmonien med sina an lönade arbetare.
Kon-sumtionskooperationen är redan beroende av
denna harmoni i samma grad som sina
rivaler, de kapitalistiska företagarna.

harding’’, organ för den kooperativa
sammanslutningen med samma namn i Haag, anvisade trenne
vägar, p» vilka man kunde lösa det här berörda
problemet :

1) genom att vidtaga sådana åtgärder, att det
på mötena alltid fanns ett tillräckligt antal
medlemmar, som icke voro ”bearbetade” av personalen;

2) genom att beröva personalen ratten att vara
medlemmar av den kooperativa sammanslutningen;

8) genom att uppfostra personalen till full
förståelse av föhållandena, så att den lärde sig inse
nödvändigheten av alt underordna sina intressen
under företagets.

Tidningens redaktion fann den andra lösningen
i ordningen som den enda, som kunde bli effektiv.

Låt oss mot detta förslag att. använda säg av
ett strängt förfarande mot en för mycket krävande
personal nänma ett mera fördragsamt. ”Pionier”,
organ for arbetarnas produktionsföreningar i
Holland, föreslår att man skulle intressera arbetarna
hos de konsumtionskooperativa företagen för dessa
företags framgång, på sarnma sätt som man
intresserar ledningen. Tidningen föreslår varken mer
eller mindre än personalens deltagande i ledningen,
”Man måste naturligtvis betrakta saken från flera
sidor. Det kan icke vara hela personalen, som
delar ledningen samman med direktionen.
Provisoriskt skulle den röst i direktionen, som tilldelades
personalen, kunna vara av rådgivande beskaffenhet.”
(De Pionier, 15 okt. 1910, sid. 262.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free