Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om råstoffskällcrna. Visserligen låter det
tänka sig, att världskapitalismen genom
internationell överenskommelse även kan
uppdela de internationella råstoff sområdena,
så som också ett rövarband kan ena sig om
fördelningen av bvtet. Faktiskt har man i
Folkförbundet redan slagit in på denna väg;
likväl är man ännu i dag så fjärran från
denna slutgiltiga regieringsform, att freden
inom detta kapitalistiska, folkförbund endast
är en. vacker fras.
Det torde snarare vara så, att
kapitalisterna numera måste räkna med f redsst
amningen bland de breda massorna oeh därför
inriktat sig på att även i fredstid göra lika
goda affärer som i krigstid. De stora
profiterna kunna endast utpressas av den
stora förbrukaremassan genom höga priser.
Till den ändan måste konkurrensen
upphävas genom en kartellring eller förtrustning.
För övrigt kan del: i själva
överenskommelsen ligga ett frö till nya krig. Det kan
uppstå strid om andelarna av den totala
produktionsmängden, Redan vid bildandet
av den. internationella kartellen kom det till
allvarliga konflikter om fördelningen. Oeh
vad som kan ske om fem år, när
överenskommelsen utlöper, det kan man icke veta
på förhand. Tillfredsställda äro de olika
parterna heller ieke nu.
Kriget oeh dess följder har
nödvändiggjort en omläggning av den kapitalistiska
produktionen. I synnerhet har Tyskland
anpassat sig efter nya förhållanden. När
Tyskland förlorade kriget, förlorade det
också en avsevärd del av sina
avsättningsområden. Genast satte de tyska företagarna i
gång med att efter amerikansk förebild
införa rationella arbetsmetoder. Ett stort
antal. industriella anläggningar, även väl
utrustade sådana, nedlades. Det löpande
bandet oeh liknande inrättningar infördes. Det
kallades att rationalisera industrien. Ett
stort antal arbetare kastades på gatan, och
med färre arbetare frambringade inan nu
samma produktion smassa som tidigare med
flera arbetare.
Ett led i denna rationalisering är den
internationella kartellbildningen. För
framställandet av de 12,193,000 ton, som tillde-
lats Tyskland, behövs 100 masugnar. Men
nu har Tyskland omkring 200 masugnar.
De överflödiga .100 masugnarna komma
därför antagligen att rivas ned under de
kommande fem åren. Samma förhållande i
Frankrike, av vars 200 masugnar endast 150
behöver hållas i gång. I de andra länderna
göra sig liknande1 förhållanden gällande.
Om denna begränsning vore att tillskriva
cn faktisk nedgång i behoven, så vore den
rationell. Men i verkligheten äro behoven
långt ifrån fyllda. Miljoner arbetslösa i
Tyskland och andra länder lida direkt nöd.
De lida av kronisk underkonsumtion. Den
e iirop eisk a stålk art el lens produ kt
ionstotali-tet har i eke fastställts på grundval av ett
för bruk pro person, men på grundval av de
senaste årens underkonsumtion.
De miljonarméer av ai’betslösa, som redan
förefinnas, komma nu att ytterligare, utökas
med arbetarna från de masugnar oeh
anläggningar som nu komma att nedläggas på
grund av kartellbildningen, vilken således
drabbar arbetareklassen i gemen.
III.
Trustbildningens enda och verkliga mål är
avskaffandet av konkurrensen oeh höjandet
av priserna, med andra ord cn raffinerad
utsugning av de hreda massorna av
konsumenter.* Detta syfte tjänar även fastställandet
av premien på 2 dollar för varje ton stål
av den tilldelade delen, som icke blivit
producerad. Det är en direkt sporre till
begränsning av produktionen, varigenom man
— paradoxalt nog — kommer att förtjäna
mera ju mindre man producerar. Dess
motsvarighet är erläggandet av böter på 4
dollar per ton som producerats för mycket.
Att proletariatet måste värna sig mot
denna produktionsinskränkning och denna
konstlade fördyring av produktionsartiklar,
därom kan det blott råda en mening. Den
europeiska stålkartellen kommer icke blott
* Den franska facktidskriften ”TYUsine” påstår,
att den nybildade kartellen kommer att höja priset
per ton med 10 shillings (omkring 9 kronor) eller
från 5 pnnd 5 shillings till 5 puud 15 shillings.
Kommer detta att tillämpas pfi hela produktionen,
s& hetyder denna första brandskattning av
konsumenterna en ökning av trust eng profit på i i;nnt
tal 250 miljoner kronor.
livä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
