Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att rikta sig emot arbetarna som
producenter, men även som konsumenter. Vilja
arbetarna icke. godvilligt underkasta sig
kartellens kontroll av produktion och konsumtion,
så måste de själva komma i besittning av
den jord och grund ur vilken malmen
hämtas, över masugnarna och hyttorna. Men
dessa produktionsmedel befinna sig just i
den internationella kartellens händer,
Kampen mot kartellen kan därför blott bli
re3ul-tatgivande, när den inriktas mot
egendoms-monopolet. En sådan kamp förgriper sig
emellertid pä själva den kapitalistiska
samhällsordningen och måste eftersträva
avskaffandet av privategendomen oeh
utsugningen, måste eftersträva arbetarnas
övertagande av produktionen och fördelningen.
Syndikalistema hysa inga illusioner om att
arbetareklassens kamp inot det förtrustade
kapitalet kan bli framgångsrik genom
andra metoder. De gå därför direkt mot
målet oeh uppmana arbetarna till en
avgörande slutkamp. De draga konsekvenserna av
de faktiskt rådande förhållandena. De ha
lärt sig inse, att de politiska partierna äro
lika vanmäktiga i kampen mot trusterna som
på andra sociala områden. Då kampen
riktar sig mot det ekonomiska
förmyndarskapet måste den föras på det ekonomiska
området genom revolutionära ekonomiska
kamporganisationer. Då det kapitalistiska
monopolherraväldet icke kan störtas utan
genom monopolisternas expropriation, så är
den soeiala revolutionen den enda utvägen.
Den reformistiska arbetarerörelsen tror sig
ha funnit en annan utväg. Den framställer
krav på en statlig uppsikt över karteller
och truster. Staten betraktas alltså som en
social medlare, som skall spela en
utjämnande försoningsroll och skydda arbetarna
för utsugningens värsta följder. Genom
väljandet av representanter till parlamentet
skulle arbetarna förvärva sig platser i de
statliga kontrollapparaterna över
kartell-och trustbildningama. Genom lagstiftning
tned internationell utbredning skulle
utsugningens värsta följder motverkas.
Men erfarenheten visar, att den
internationella kapitalismen ieke frågar efter de
internationella lagprojekten. Vi ha sett hur
resultatlös införandet av åttatimmarsdagen
genom den så kallade
Washingtonöverens-kommelsen blivit. En blick på Amerika, dar
kapitalismen är mest utvecklad, visar oss
hur stat och regering blott äro viljelösa
verktyg i händerna på den besittande
klassen. Den reformistiska arbetarerörelsens
väg för oss således icke ut ur kapitalismen
oeh befriar oss ieke från trustväsendets
följder. Tvärtom kan den endast leda till ett
befästande av den kapitalistiska ordningen,
till befästandet av utsugningsorganen, vilka
genom arbetarnas deltagande i desamma
genom sina representanter nu först bli riktigt
”oumbärliga’’ oeh ”nödvändiga”
inrättningar och därför bli så mycket Svårare att
slutgiltigt undertrycka. Sedan den
reformistiska arbetarerörelsen riktigt beblandat sig
med staten genom att sammanväxa med en
hel del av statens funktioner har den
ganska naturligt slutat upp med att bekämpa
staten, ty ingen sågar av den gren han själv
sitter på. Även om reformistema i
teoretiska avhandlingar ständigt framställer
staten som den härskande, klassens
förvaltningsapparat, vars försvinnande är en
förutsättning för upprättandet av ett klasslöst
socialistiskt samhälle, så leder dock den
praktiska politik de föra till raka
motsatsen. Och med de kapitalistiska trusterna
och kartellerna kommer det att gå på
precis samma sätt. Man betraktar dem
alldeles riktigt som arbetareklassens fiender och
föreger sig vilja bekämpa dem — men
bemödar sig att bli i dem medverkande!
Att denna taktik mynnar direkt ut i
kapitalismen kan icke bli förborgat för
någon. Man kommer slutligen att nödgas
inse, att kampen måste foras med andra
medel oeh med andra metoder. Man måste
slutligen gripa till den direkta aktionen.
Den enda möjligheten till kontroll över de
internationella kartellerna oeh trusterna
ligger i erövringen av hela
kontrollapparaten över produktion och konsumtion.
Kampen mot trastväsendet måste vara en kamp
mot kapitalismen för erövrandet av jord och
grund, erövrandet av gruvorna och
produktionsmedlen genom det klassmedvetna
proletariatet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
