Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spanska militärjuntan den 19 juli 1936
försökte genom en kupp krossa spanska
republiken, ställde Tyskland i samverkan med Italien
vapen, ammunition och tekniker till de spanska
generalernas disposition i akt och mening att
skapa en för Tyskland fördelaktigare
strategisk ställning emot Frankrike och England,
I mars 1938 förverkligade Hitler den länge
närda planen att ansluta Österrike till
Tyskland. Proklamation därom utfärdades den 12
mars och ockupationen började omedelbart.
Österrikes rikskansler Schuschnigg hade då
tvingats att avgå den 11 mars.
Det stod klart, att Tysklands nästa offer
skulle bli Tjeckoslovakien. Sudettyska partiet
i Tjeckoslovakien, som var nazistiskt, krävde
autonomi men inom ramen av den tjeckiska
staten. Längre hade man icke tänkt, att gå.
Men ett nazistiskt Sudettyskland kunde också
brukas som en murbräcka till den tjeckiska
statens slutliga pulvrisering. Fram på
sommaren hade situationen tillspetsat sig så, att
Chamberlain i England sände lord Runciman
som ”privat” medlare till Prag. Lord
Runciman förordade ”ömsesidiga eftergifter” — av
Prag. Chamberlain i London och Hitler i
Berlin gingo gemensamt in för ”minoriteternas
självbestämmanderätt” — väl att märka varken
i Tyskland eller England utan i
Tjeckoslovakien.
Tjeckoslovakien säljes.
Prag gjorde eftergifter. Dock inom ramen av
en demokratisk konstitution. Enligt Manchester
Guardians Genévekorrespondent (i La Semaine
18 sept.) voro sudettyskarna beredda att
acceptera regeringens förslag, när det engelska
ombudet, sir Basel Newton, lämnade Prag
meddelande, att England var obenäget att gå i krig
för Tjeckoslovakien. Få timmar senare hade
Berlin kännedom härom och Hitler gav
sudettyskarna order att avvisa pragregeringens
förslag. Nu blev kravet: Sudettysklands
anslutning till Tyskland.
Allt tyder på ett samspel i det dolda mellan
London och Berlin. Engelsk regeringspress
(t. ex. Observer) pläderade redan 4 mars 1937
för ett tyskt Mellaneuropa. Initierade påstå,
att Tjeckoslovakiens öde redan avgjordes vid
lord Halifax (nuvarande engelske
utrikesministern) besök i Berlin 1937. Inflytelserika
politiska grupper i London voro nazistvänliga.
Likaså i Paris. Völkischer Beobachter skrev 31
dee. 1937: ”Hoppet att se England uppträda
som Tjeckoslovakiens beskyddare är ovissare
än någonsin”. På föråret 1938 störtades
regeringen Blum i Paris med hjälp av tryck från
London City. Utrikesministern Paul Boncour
ersättes med Bonnet, vilken betraktas som
London Citys man. Det var förberedelser till
Miinchon. När den tyska generalstaben
avrådde Hitler att riskera ett krig, som kunde
förloras av Tyskland, svarade Hitler sina
generaler: ”England och Frankrike marschera
inte.”
Hitler har under tiden ställt en armé på 1 %
miljon man krigsberedd. Den 15 sept. flög
Chamberlain från London till Hitler i
Berch-tesgaden. 19 sept. rådde London och Paris
pragregeringen att avträda de sudettyska
områdena. Efter ytterligare påtryckningar
kapitulerade Prag den 21. Chamberlain flög till
Hitler i Godesberg. Hitler krävde tjeckisk
utrymning av områden, som utpekats av honom,
den 1 okt. Tyskland hotade mobilisera hela sin
krigsmakt. 30 sept. samlades Hitler, Mussolini,
Chamberlain och Daladier i Miinchen och
träffade avtal om Tjeckoslovakiens
sönderstyck-ning. Den 1 oktober började tyskarnas
inmarsch. Tjeckoslovakiens öde var beseglat.
Det hade lämnats i sticket av sina allierade.
England—Frankrike.
Frankrike och Ryssland hade förpliktat sig
att komma Tjeckoslovakien till undsättning i
händelse av ett oprovocerat överfall. När detta
oprovocerade överfall närmade sig från tysk
sida pressade Frankrike och England
Tjeckoslovakien att underkasta sig utan det överfall,
som skulle kommit Frankrike att stå som
löf-tesbrytare.
Frankrike hade -drivits därtill av England.
Utan Englands understöd kunde Frankrike
icke tänka på att ta upp ett krig. Frankrike
hade genom Englands politik under de sista
två decennierna försvagats. England har
alltid sett till, att ingen makt i Europa fick växa
till övermakt. Frankrike hade genom versaiiles-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
