Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cb,
Jultomte 1938.
Järnvägar och andra
trafikföretag gingo i det närmaste
normalt. Post, telegraf, telefon
likaledes. Och
arbetsnedläggel-sen.vid de militariserade
industriföretagen blev endast
partiell. ”Ordningen” hade segrat.
Efter strejken genomfördes en
mängd repressalier. Icke
min-dn än 20,000 skollärare, som
deltagit i strejken, förklarades
avskedade. Flera hundratusen
arbetare förklarades likaledes
avskedade oeli måste återgå
individuellt. Tusenden häktades
under strejkdagen och dömdes
sodan till olika straff.
Svagheten i generalstrejken
den 30 nov. 1938 låg ganska
öppen. Parlamentet hade givit
Daladier sådan fullmakt till
dekretlagar, som den
socialdemokratiske regeringschefen Blum
förut begärt. Hur skulle en till
24 timmar begränsad
arbetsned-läggelse kunna inverka på. de
dekretlagar, som tillkommit
efter parlamentets fullmakt och
redan trätt i kraft?
Regeringen visste ju på förhand, att
någon allvarlig fara kunde denna
arbctsnedläggelse icke innebära,
då man efter 24 timmar skulle
återupptaga arbetet. Skulle det
övas verklig påtryckning, så
måste generalstrejken ha givits
revolutionär karaktär och den
kunde då ieke ha begränsats till
24 timmar. Man kunde således
knappast se hur denna begrän-
sade arbetsnedläggelse skulle
kunna få någon praktisk
verkan. Därför märktes en
utbredd ovilja bland arbetarna
redan före regeringens
militari-seringsbeslut och hot om
krigs-domstolar. Det lämnades också
en så lång frist mellan
proklamerandet och ikraftträdandet
av generalstrejken, att
regeringen hade alla möjligheter till
motåtgärder. Den storpolitiska
situationen i internationellt
avseende var också sådan efter
Miinchenkomplotten, att de
franska arbetarna icke hadc
lust till en revolutionär strid,
då man kunde frukta att denna
för närvarande endast kunde
utnyttjas av fascisterna, av de
inländska såväl som de
utländska diktaturstaterna.
Visserligen kunde man säga,
att Daladier på visst sätt gjort
sig till diktator med
dekretlagarna, men det var en mycket
begränsad och av parlamentet
bc-fullmäktigad diktatur. Han
försökte ingen statskupp.
Förhållandet var ett helt annat än
exempelvis den tyska
Kappkuppen 1920, vilket försök till
statsvälvning oblodigt slogs ned
med en generalstrejk.
Hur man vill bedöma
generalstrejkens utgång, så hade den i
alla fall en tillräckligt stor
omfattning för att visa höga
vederbörande, att. den franska
arbetarklassen icke sover och att
latenta revolutionära krafter
finns hos den, som det icke
kan vara rådligt att väcka. Om
aktionen än icke gav
omedelbara resultat så var den bättre än
en passiv overksamhet. Den
var en varning och får säkert
som sådan sin verkan.
A. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
