Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lands stannat på 116,9. Englands
stålproduktion hade 1937 stigit till 119,2, Tysklands till
118,3. Englands biltillverkning hade stigit 1937
till 212,6, Tysklands till 189,9. Antalet
sysselsatta hade i England stigit till 112,4 för samma
år medan Tysklands stannat vid indexsiffran
103,0. Lönen för de engelska arbetarna hade
höjts till 110,9. Motsvarande siffror för
Tyskland är 97,9, vilka egentligen hänföra sig till
1936, då 1937 års siffror icke voro
tillgängliga, men då den tyska reallönen har tendens
att ständigt sjunka, kan jämförelsen icke vara
till nackdel för Tyskland.
De engelska siffrorna visa således, att det
engelska uppsvinget varit starkare,
sysselsättningsgraden större och lönerna ha stigit i
England och andra länder m.edan de fallit i
Tyskland.
Det ser inte heller ut, som om den tyska
”socialismen” hade varit synnerligen ohälsosam
för kapitalisterna. För 50 av de största
aktiebolagen ökades nettovinsten från 79 miljoner
mark 1932 till 176 miljoner 1936 (Karl
Ehr-lich). Vinsten för det Kruppska företaget i
Essen steg från 3 miljoner 1932—33 till 17,22
miljoner 1936—37. På de fyra åren från 1933
hade det utbetalats en vinst som uppgick till en
tredjedel av ■ aktiekapitalet. Likväl var den
utbetalade vinsten en bagatell mot vad som
fonderats och investerats för utvidgningar.
s.
a här ser arbetarnas avlöningskuvert ut:
Avlöningskuvert för en arbetare (gift, tre barn)
vid en konstyllefabrik:
4 arbetsveckor = 198% timmar = 97,06 mark
12 timmar söndagsarbete .......= 5,86 „
16 „ helgdagsarbete .....= 7,82 ,,
110,74 mark
Avdrag;
Inkomstskatt ......... 1,94 mark
Medborgarskatt ....... 1,25 „
Sjukkassa ............ 3,70 „
Arbetslöshetsförsäkring 3,61 „
Invalidförsäkring .... 3,— „
Vinter hjälp en ...... 0,25 „
Avg. till arbet.sfronten 1,40 „ 15,15 mark
95,59 mark
Fritz Sternberg kommer efter en
undersökning till det resultatet, att den tyska
arbetarklassens samlade köpkraft inte ökats med
en pfennig under hela Iiitlerdömet, samtidigt
som mer än 4 % miljon nya arbetare dragits
in i produktionsapparaten och produktionen
ökat med 80 proc. Reallönen har sjunkit för
de gamla anställda och de nyanställda få en
lön som knappast ligger över det gamla
arbetslöshetsunderstödet.
Sammanfattar man Hitlerrikets karaktär och
innehåll så kommer man ungefär till
följande resultat: 1) höjda profiter; 2) sänkta,
reallöner; 3) sänkt levnadsstandard; 4) ökad
sjuklighet; 5) ökad arbetshets; 6) ökad
olycks-f allsfrekvens; 7) försämrade bostadsförhål-
landen; 8) ökning av trafikolyckorna; 9)
järn-vägsförfall; 10) ökad statsbyråkrati; 11)
minskad konsumtion av kött, frukt, socker, smör,
ägg; 12) försämrade folkpensioner; 13) en
50-procentig försämring av
olycksfallsersättnin-gen; 14) plundring av de olika
försäkringsfonderna; 15) ökning av statsskulden; 16) ökat
ränteslaveri; 17) rovdrift med arbetskraften;
18) tolvdubblade rustningar; 19)
våldsmenta-litet och krigshot; 20) sämre än
liberalkapitalismen; 21) statsslaveri och förlust av den
personliga friheten.
Detsamma ha de svenska arbetarna att
vänta, om de inte se upp i tid.
III. Vad det italienska folket får betala.
Vad har den italienska fascismen bringat
den italienske arbetaren i industri och
jordbruk? Svaret blir ungefär detsamma som i
Tyskland: utarmning i massa, betydligt sänkt
levnadsstandard, förlust av friheten — och
så den ärofulla döden på slagfälten i
Abessinien och Spanien. Och statens finanser
bringade till ruinens brant.
Enligt den spanske nationalekonomen Jorge
Roealta har Italien under de senare åren haft
ett deficit i sin budget på sammanlagt 40
miljarder lire. Den italienska statens guldreserv,
som år 1920 ännu var uppe i 10,341 miljoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
