Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gen. Här är det frågan om en princip — att
till nästan varje pris undvika slitningar och
konflikter inom produktionslivets område —
som av arbetarnas ledare diskuterats med den
motsatta klassens representanter, utan att
arbetarmassorna ha hörts. I Saltsjöbadsfallet är
det vidare inte frågan om några konkreta
intressekonflikter mellan klasserna, nej, det är i
stället fråga om en förliandlingsbasis på lång
sikt, och med ett erkännande av det
kapitalistiska samhällets evighetsbestånd.
Och för detta sakförhållande har man inget
annat uttryck, än att det måste betyda feghet,
fanfall och resignation. Det fanns en tid, då
arbetarna förvägrades rätten att organisera sig
som klass, men trots motståndet blev rörelsen
en gigantisk kraft. Från den tiden utformade
också arbetarrörelsen sin egen lära, sin egen
värdemätare och sociala rangskala, och i de
socialistiska budorden stod bl. a. skrivet:
"Egendom är stöld”. Denna klasskampens
katekes gav inga möjligheter åt mondistiska
spekulationer. Arbetarklassens socialistiska läror
predikade främst av allt en sak: den
producerande klassen är den enda nödvändiga; den
icke producerande klassen är inte endast onödig
utan därtill också skadlig och
utvecklingsfient-lig.
Just detta ståndpunktstagande samlade
proletärerna världen över. Man var på det klara
med, att just denna princip var den kardinala
i hela programmet. Vad som först och främst
fordrades var att leda i bevis att arbetarna
själva kunde sköta sig som producenter, och
att kupongklippare och profitörer endast voro
rudimentära organ på samhällskroppen. Det
var också här som alla klutar sattes till. Ända
från arbetarrörelsens allra första år har
största delen av upplysningsverksamheten just
sysslat med att ge bevis för socialiseringens
möjligheter och nödvändighet. Idén om att
klasskampens naturliga avslutning måste
innebära kapitalistsamhällets eliminering till
förmån för socialismen, har alla tider varit
ledstjärna och drivfjäder för arbetarrörelsens
ekonomiska kamp. Det var den moderna
socialistiska arbetarrörelsen, som skulle ge kampen
mellan klasserna socialistiskt innehåll.
Och efter sekellång och energisk
bevisföring om nödvändigheten av socialismen,
efter lika lång och lika hätsk agitation för att
visa upp vanvettet i kapitalistsystemct, efter
allt detta, så samlas svensk
fackföreningsrörelses ledarvälde till kärvänliga
sammankomster med det enligt all socialistisk ideologi
antikverade och rudimentära kapitalistsamhällets
mest markanta uttryck: arbetsgivareföreningen,
till en prineipdebatt om hur man i framtiden
skall bedriva samarbete i traditionell
kapitalistisk regi och med den utgångspunkten, att
Kanoner för smör är
Oörings lösen.
Tidningen Social-Dømokraten
är angelägen att visa
demokratins
Överlägsenhet. Här i landet få vi
kanoner och likväl få de
värnpliktiga smör i
Stallet för margarin -—
tack vare den nye
försvarsministern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
