Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur man blir diktator
Konsten att bli diktator är kanske, när allt
kommer omkring, inte så märkvärdig, som
många tro. Runt om på fängelserna sitter
det förbrytare, som misslyckats, därför att de
inte förstått att gå den politiska vägen.
Här ha vi historien om hur man blir
diktator Det är en historia ur den bistra
verklighetens värld. Tills vidare kalla vi diktatorn
bara Han med stort H.
I sin födelsestad utgjorde Han oeh hans
bröder stadens skräck. De bråddes icke så lite
på fadern, som allt för ofta satt i fängelse
för att kunna följa barnens uppfostran med
större omsorg. När Han blev vuxen, kom
han ofta i konflikt med rättvisan. Han
samarbetade en tid med en av bröderna i
sprit-hantlangningsnäringen. 1911 tvingades Han
att lämna sitt kära fosterland för att undgå
sviterna av förskingring av allmänna medel.
Återkommen fick Han sex månader för en
för-falskningshistoria. Ingick därefter i
Nationalgardet och lyckades ställa sig in hos befälet.
Snart var Han kapten. Genom angiveri mot
sin major för en kvinnoaffär lyckades Han få
dennes plats. I besittning av denna grad och
genom utnyttjandet av sin naturliga begåvning
blev Han en betrodd man hos republikens
president. För denne berättade Han lögnhistorier
om hur Nationalgardets högre officerare sysslade
med sammansvärjningar. Genom denna metod
lyckades Han peta den ena storheten efter den
andra och själv komma på deras platser, varje
gång ett pinnhål högre. Vid tiden för
utlöpandet av presidentens ämbetstid var Han chef
för polisen med överstes rang.
Han hade nu en sådan maktställning, att Han
funderade på hur Han skulle kunna bli
president. Han hade beslutat sig för att bli
Fäderneslandets Välgörare. Det fanns två
politiska partier i landet och båda samlade sig
om den avgående liberale presidentens återval.
Det fanns ingen chans i ett fritt val, men Han
var polischef och förfogade som sådan över
5,000 män med gevär och kulsprutor.
Dessutom hade Han efter europeiskt föredöme
bildat ett omfattande terrorband.
Valkampanjen förvandlades till en blodig
terror. Hans terrorister trängde in i hemmen
hos anhängare till presidenten och bragte ofta
hela familjer om livet. Ändå var detta före
den 30 juni 1934, vadan inspirationen icke
precis kan kallas tysk. Inspirationen stammade
snarare från de kriminellas värld, där Han
gästspelat utan framgång, därför att Han icke
förenat kriminaliteten med politiken. Nu skulle
den saken avhjälpas. Liberala valbilar
genomborrades av kulor. Att öppet uppträda för
presidentens återval var ungefär detsamma som
självmord. Valdagen var inne och segern blev
fullständig. Plan blev vald med ett större
röstetal än det fanns röstberättigade. Triumfen
var obestridlig.
Valet överklagades visserligen av stackars
människor som ej förstodo fäderneslandets
välfärd, lika litet som sin egen. Högsta domstolen
förklarade valet olagligt, men när Han med
en lämplig eskort marscherade in i domsalen,
flydde domstolens ledamöter, varefter valets
giltighet fastslogs.
Han beslutade nu att gå in för ett
fullständigt utrotande av oppositionen, en sak som
med hjälp av lönnmord och andra medel
effektivt genomfördes. I ett fängelse beläget i ett
av malaria och spetälska härjat distrikt
stoppades ända till sex fångar in i celler som
mätte några få fot i fyrkant. I fängelset fanns
det kvar en sträckbänk sedan den vördnadsvärda
inkvisitionens heliga dagar och den kom till
flitig användning. Offren befriades också från
den tyngande börda som rikedom utgjorde och
Han konfiskerade förmögenheterna för egen
del. Detta övertagande av rikedomens bördor
gjorde honom och hans värda bröder och
andra släktingar till rika män. Den mest lysande
rikedomen reserverades naturligtvis för Hans
egen del. Hans politiska anhängare fingo dock
en anpart. Om någon skulle vilseledas att tro,
att vi här talade om Hitler eller Mussolini, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
