Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De ryska
jordbrukskollektiven
Av Karl Bondeson
En av de sista dagarna i maj 1939
utfärdades i Ryssland av Kommunistiska Partiets
Centralkommitté oeh Folkkommissariernas Råd
en förordning till ”skydd för
kollektivjordbrukens jordområden mot försök från
medlemmarna i kollektivbruken att för personligt
syfte använda de jordlotter som ställts till
deras förfogande”.
Utfärdandet av denna förordning ger vid
handen, att den ryska jordkollektiviseringen är
i viss fara. Kollektivens medlemmar ha
egenmäktigt tillvällat sig kollektivens jordområden
för eget bruk. Det privata tillägnandet
av-jorden befann sig således statt i sådan
utveckling, att en särskild ukas måste utfärdas mot
denna företeelse i det ”socialistiska” Ryssland.
Den borgerliga pressen har också tolkat
företeelsen som ett bevis på socialismens
ohållbar-Ket och uttalat den förmodan, att Ryssland
snart skulle återupprätta den privata
äganderätten till jorden.
Ilur är det överhuvudtaget möjligt, att det
privata besittandet i ett ”socialistiskt” land
kan vinna mark på den kollektiva
egendomsformens bekostnad? Skulle det verkligen
förhålla sig så, att den socialistiska
besittnings-formen skulle vara ohållbar?
Den ryska kollektiviseringen är, som bekant,
en av staten med tvångsmedel genomförd
kollektivisering. Staten eller det maktägande
kommunistiska partiet har med gissel och slag
tvingat jordens brukare in i en statskollektiv
arbetsform, där de enskilda medlemmarna ieke
äro något annat än slavar under staten.
Staten organiserar och kontrollerar kollektiven
ovanifrån. Den av partiet tillsatta ledningen
bestämmer, dirigerar och ger order, medan
kollektivbonden bara har att lyda. Den anpart
som tillfaller kollektivbönderna och den anpart
som tillfaller staten bestämmes av staten. Den
ryske kollektivbonden är en ny form av
feodaltidens livegne. Han är fullständigt
beroende av sin arbetsköpare staten. Och staten
tillägnar sig så stor andel av jordbrukets
avkastning, att det inte återstår någon anständig
försörjning för kollektivbonden.
Hur skulle det under sådana omständigheter
vara möjligt, att kollektivbonden kan få något
intresse för jordens brakande? Ju större
avkastningen blir, desto mera tillägnar sig staten.
Hur jordbrukaren än trälar, blir han lika
utsugen. Den ryska kollektivformen kan varken
ge den stimulans till arbete, som
privategendomen ger, eller den stimulans, som exempelvis
de spanska kollektivbruken gåvo. Under de
båda senare formerna är jordens brukare
ungefär sin egen herre oeh får i större
utsträckning tillgodogöra sig resultatet av sina
ansträngningar. De spanska kollektivbruken,
sådana de upprättades efter exproprieringen av
de stora godsen 1936—38, eller genom frivilligt
sammanförande av brukarnas egna smålotter
till kollektiver, visade, att denna form av
kollektivbruk, där kollektivernas medlemmar helt
bestämde över sig själva, själva organiserade
sitt arbete, själva planerade och
reformerade, gav en arbetsglädje som betydligt
drev upp jordbrukets avkastning utöver den
förutvarande. Men den spanska och den ryska
formen skilja sig från varandra i anda och
innehåll som natt och dag. Den ryska
tvangskollektiviseringen medförde vid sitt införande
därför också en genomsnittlig nedgång i det
ryska jordbrukets avkastning över hela landet.
Och annat skulle också varit onaturligt.
För att höja produktiviteten började
diktaturen därför genomföra diverse reformer
och eftergifter, söm samtidigt voro
eftergifter för den kapitalistiska
egendomsordnin-gen. Så medgavs, att kollektivbönderna skulle
tilldelas smärre jordlotter, vilka de skulle ha
lov att odla för egen räkning, liksom de tillätos
att ha egna husdjur till ett begränsat antal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
