Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krigstiden, då så gott som all industri oeh
verksamhet var inställd på kriget, medförde
visserligen, att man inte kunde genomföra en
hundraprocentig anarkosyndikalistisk linje i
fråga om produktionens övertagande, men att
man hade ett gott grepp över utvecklingen i
detta avseende var dock utan vidare klart.
Angående omfattningen av kollektiviseringen
genom arbetarnas organisationer kunna
knappast exakta uppgifter lämnas. På IAA:s
extra kongress 1937 angåvo de spanska
delegaterna siffran till 50 % av den totala
produktionen, På IAA:s ordinarie kongress 1938
framhöll CNT:s omhud, att kollektiviseringen gått
framåt betydligt, sedan 1937, och angav då
siffran 85 % av den totala produktionen.
Resten angavs vara dels av staten nationaliserade
företag, dels småindustri och mindre jordbruk.
Staten, vilken i de kollektiviserade företagen
såg en fara för sin makt och sitt herravälde,
fick dock så småningom en viss kontroll över
dessa. Politikerna gjorde därför allt för att
undergräva och i en del fall slå sönder
kollektiven, vilket, dock i stor utsträckning
misslyckades, I Katalonien voro dock de kollektiva
företagen förankrade i författningen, ett av
resultaten av julistriderna 1936. Detta förhindrade
väl i någon mån angreppen mot kollektiven
därstädes.
Staten måste dock flerstädes böja sig inför
faktum. På många håll måste staten till och
med uppgöra formliga leveranskontrakt med
kollektiven för att erhålla de produkter, som
voro nödvändiga för kriget.
Huvudorsaken till statens inflytande på de
av arbetarna upprättade kollektiverna låg
närmast däri, att staten, regeringen, stod i spetsen
för krigsapparaten. Och det var kriget, som
måste ha det mesta som frambringades.
Staten blev således den största kunden oeh kom
därigenom att stärka sitt inflytande inom de
kollektiva företagen. Genom en del
undertryck-ningsmetoder hjälpte den dessutom till att
stärka denna sin makt.
Genom att utrikeshandeln förstatligades, kom
staten även i detta avseende att intaga en
dominerande roll. Detta medförde exempelvis att
Lovantens lantarbetare, som till 100 %
genomfört kollektiviseringen inom gitt område, måste
CNT, staten och
regeringen
Av Albert Jensen
Den taktik, som den spanska
anarkosyndika-1 ismer, begagnade sig av under kriget och
revolutionen, framförallt gäller det inträdet i
regeringarna och milisarméns förvandling till
en statlig ”folkarmé”, framkallade på sin tid
starkt tvivel. Kunde det vara riktigt? Kunde
denna metod leda till segerf Måste den icke
leda till nederlag för den frihetliga socialismen,
även om den ledde till seger över Franco I
Yar det icke sannolikt, att den skulle leda till
nederlag i alla avseenden?
Detta är frågor, som de spanska kamraterna
ställt sig själva. De ha besvarat dem med,
att de befunno sig i ett tvångsläge, att de inte
hade något val, att de icke kunde handla på
anlita de statliga förbindelserna för försäljning
av sina produkter på världsmarknaden.
CNT själv och dess medlemmar sågo i detta
statens inflytande enbart en övergångsföreteelse.
Detta inflytande ansåg man sig inte kunna
skaka av sig, så länge kriget varade. Av hänsyn till
sammanhållningen i kampen mot Franeo
an-sågo sig arbetarna inte kunna gå till kamp mot
staten. Man förklarade sig dock beredd att utan
hänsyn fullfölja sin linje, i händelse seger
vanns över Franco. Hur därmed hade blivit,
är svårt att nu kunna säga.
Trots de fel oeh brister som förelågo ha de
spanska arbetarna dock bevisat för
världspro-letariatet, att ett produktionssystem kan
uppbyggas av arbetarna själva, på basis av de
ekonomiska kamporganisationerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
